"VĂ„rt tack till dig blir att föra budskapet vidare" â sĂ„ sade den unga politikern Anna Lindh i sitt tal pĂ„ statsminister Olof Palmes begravning 1986. Journalisten Eva Franchell, som var hennes pressekreterare och vĂ€ninna, hade talet i Ă„tanke nĂ€r hon började skriva den första riktiga biografin om henne.
ââHela min tanke Ă€r att skriva om den levande och politiska Anna Lindh som kanske aldrig blev beskriven efter sin död, sĂ€ger Eva Franchell.
Det var hon som var med den ödesdigra dagen 2003, dÄ Mijailo Mijailovic störtade fram pÄ gallerian NK i Stockholm och tog Anna Lindhs liv. Hon har skildrat traumat tidigare, i boken "VÀninnan". Men nÀr hon nu fick frÄgan om att skriva Anna Lindhs biografi tvekade hon: var hon rÀtt person, och orkade hon kÀnslomÀssigt?
Samtidigt har hon sörjt att Anna Lindhs historia hamnade i mordets skugga. Tragiken i att hon lÀmnade tvÄ barn efter sig blev sÄ stark, menar Franchell.
ââVis frĂ„n Olof Palme och Ebbe Carlsson-affĂ€ren hade man ocksĂ„ vattentĂ€ta skott mellan regeringsarbetet och mordutredningen, vilket gjorde att det var polisen som gav den sista berĂ€ttelsen om Anna, sĂ€ger hon och minns hur de beskrevs gĂ„ frĂ„n affĂ€r till affĂ€r "som nĂ„gra shoppande tjejer" â medan de egentligen diskuterade EMU och förberedde Anna Lindh för en viktig debatt.
ââHela hennes gĂ€rning försvann pĂ„ nĂ„got vis i shoppandet, det har jag varit vĂ€ldigt ledsen över.
OrÀdd och engagerad
Anna Lindh gick frÄn stridbar SSU-ordförande till kulturminister, miljöminister och utrikesminister. VÀljarnas stöd för henne var stort pÄ slutet, enligt Eva Franchell, som tror att mÄnga har underskattat den politiska betydelsen av hennes död.
ââGöran Persson hade tĂ€nkt avgĂ„ 2004, Ă„ret dĂ€rpĂ„. DĂ„ vet man inte vad som skulle ha hĂ€nt men pĂ„ nĂ„got vis blev socialdemokratin ledarlös, sĂ€ger hon och pekar pĂ„ det vakuum och den vilsenhet som uppstod efter mordet.
ââDet Ă€r först nu, 18 Ă„r efter Annas död som vi har en partiledare som faktiskt vill vara partiledare, och ville det frĂ„n början. Det har spelat roll för partiet, sĂ€ger hon.
Bilden hon ger av Anna Lindh Àr den av en orÀdd politiker med ett stort internationellt engagemang. SjÀlv lÀrde hon kÀnna den unga Anna Lindh, som vÀxte upp i stora hus pÄ landet, dÀr hennes pappa arbetade som konstnÀr och hennes mamma var lÀrare.
ââĂnda sedan barndomen och dĂ„ hon lĂ€rde sig boxas pĂ„ Södermalm var Anna vĂ€ldigt kaxig och modig, vĂ€ldigt orĂ€dd. Det var hon Ă€ven senare som SSU-ordförande. Hon tog fighten med Feldt, PG Gyllenhammar och till och med Ingvar Carlsson.
Lyfte miljöfrÄgan
Partiet som Anna Lindh klev in i var gubbigt och hierarkiskt, hÀvdar Eva Franchell och skildrar hur Anna Lindh beklagade sig i "krÀkklubben" med Mona Sahlin och Margot Wallström. Men hon avvek mer frÄn partilinjen, framhÄller Franchell. Tidigt ville hon bojkotta Sydafrikas apartheidregim och hon var stenhÄrt emot vinster i vÀlfÀrden pÄ 80-talet.
ââDet handlade om att man hade olika syn pĂ„ ur man skulle bli av med den gigantiska statliga byrĂ„kratin. DĂ„ tyckte kanslihushögern runt Kjell-Olof Feldt att privatiseringar skulle kunna bĂ€nda upp det hĂ€r medan Anna hade en annan syn.
Hon retade upp mÀnnen genom att bland annat föreslÄ att bensinskatten skulle höjas och bilarna bli mer energisnÄla. PÄ mÄnga vis var hon framsynt, tycker Eva Franchell som framhÄller att miljöbalken som Anna Lindh lade grunden till blir allt radikalare.
TT: Vilka var hennes största segrar?
ââAtt hon lyckades lyfta upp miljöfrĂ„gan pĂ„ 80-talet var strongt â det var en sĂ„ apart tid. Hon gav sig inte. Sedan att hon hanterade HallandsĂ„sen, dĂ€r visade hon att hon kunde gĂ„ helskinnad ur en svĂ„r kris. Och utrikesministertiden och EU-ordförandeskapet med kanske framför allt insatserna för Makedonien.
"En föregÄngare"
Anna Lindhs framgÄngar kostade ocksÄ. Hon kÀmpade för att fÄ tid med sina barn och att balansera sin mans alkoholproblem. Eva Franchell lÀmnar inte ut nÄgra personliga förtroenden men tycker att det hade varit falskt att inte ge hela bilden.
ââRisken om man tar bort alla mörka sidor ur Annas liv Ă€r att det Ă„terigen skulle bli bara en lycklig kvinna-berĂ€ttelse, sĂ€ger hon.
Hon pratar kĂ€rleksfullt om Anna Lindhs svagheter. Som att hon var för snabb â staben införde en "Ă„nger-vecka" pĂ„ henne. Hon var ocksĂ„ bra pĂ„ att omge sig med duktiga medarbetare men sĂ€mre pĂ„ att hitta kvinnliga sĂ„dana, konstaterar Franchell.
ââVi pratade mycket om jĂ€mstĂ€lldhet och kvinnofrĂ„gor. Men det var inte de strider hon valde att ta, och det tror jag var strategiskt, för att hon inte ville hamna i kvinnofacket. Det skulle hon vĂ€l aldrig erkĂ€nna utĂ„t. Men hon gick sĂ„ lĂ„ngt som att sĂ€ga att hon hade varit ganska dĂ„lig pĂ„ att driva jĂ€mstĂ€lldhet.
Samtidigt förstod hon med Ären hur viktigt det var och blev sjÀlv en kvinnlig förebild.
ââJag blir glad om unga kvinnor lĂ€ser om en föregĂ„ngare som var politiker, inte bara mördad.