Namnet Emma Frans var bekant för mÄnga redan före pandemin, men förmodligen för Ànnu fler efter det gÄngna Äret. I egenskap av doktor i medicinsk epidemiologi har hon medverkat i otaliga debatter, tv-program och tidningar och blivit mÄnga mediers "go to-person" nÀr det gÀller covid-19.
I "Alla tvĂ€ttar hĂ€nderna â Min berĂ€ttelse frĂ„n Ă„ret dĂ„ alla skyllde pĂ„ varandra" skildrar Frans pandemiĂ„ret ur ett högst personligt perspektiv dĂ€r dagboksanteckningar varvas med reflektioner, anekdoter och folkbildning.
Strukturera tankar
Att det skulle bli en bok var dĂ€remot inte sjĂ€lvklart frĂ„n början â dagboksanteckningarna var snarare ett sĂ€tt att strukturera tankarna och sammanfatta dagen under en hektisk och omvĂ€lvande tid. Kanske skulle de ocksĂ„ kunna bli anvĂ€ndbara i en eventuell bok om vetenskapskommunikation, tĂ€nkte Emma Frans.
ââMen efter ett tag kĂ€nde jag att det kanske Ă€r en tillrĂ€ckligt spĂ€nnande berĂ€ttelse för att ge ut i det hĂ€r formatet. Jag Ă€r sjĂ€lv förtjust i att lĂ€sa personliga berĂ€ttelser kring en vĂ€ldigt turbulent hĂ€ndelse, sĂ€ger hon.
Just de personliga detaljerna Àr dock ett litet orosmoln inför utgivningen av boken.
ââJag skriver ju liksom om mitt barn, min mormor, min egen Ă„ngest och mitt tvivel pĂ„ mig sjĂ€lv. Det Ă€r mĂ„nga tankar som snurrar nu, hur kommer det att bli nĂ€r jag möter mĂ€nniskors blickar pĂ„ Ica och de plötsligt vet en massa saker om mig? Samtidigt försöker jag hela tiden tvinga mig sjĂ€lv till att utvecklas och ta nya steg, sĂ€ger hon.
Inflytande
Med "Alla tvÀttar hÀnderna" ville Emma Frans vÀva samman folkbildning och vetenskapsutvecklingen i realtid med just den personliga berÀttelsen. Bland annat fÄr lÀsaren följa hur hon blir en allt mer exponerad person under Äret. Och det Àr just den exponeringen som har inneburit den största förÀndringen för Frans personligen: hon har blivit tvungen att omvÀrdera synen pÄ sig sjÀlv.
ââTidigare har jag sett mig sjĂ€lv som en underdog, en ung forskare som har byggt min egen plattform pĂ„ sociala medier, som har rĂ€tt att veva lite. Nu har jag sakta insett att jag faktiskt kanske har bĂ„de makt och inflytande, och att jag mĂ„ste börja förhĂ„lla mig till det. Jag har börjat förstĂ„ att jag har ett ansvar, sĂ€ger hon.
Viktiga frÄgor
Emma Frans stora förhoppning Àr att "Alla tvÀttar hÀnderna" inte ska tas emot som en strikt vetenskaplig bok som vÀnder sig till en smal lÀsekrets, utan att den ska lÀsas av "vem som helst som gillar intressanta berÀttelser". En förhoppning som nog kan infrias eftersom en effekt av pandemin verkar vara att intresset för folkhÀlsofrÄgor har breddats.
ââDet hĂ€r Ă„ret har ju varit elĂ€ndigt pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt, men en sak som Ă€r positiv Ă€r att folk nu förstĂ„r hur viktiga de hĂ€r frĂ„gorna Ă€r. Att folkhĂ€lsa Ă€r jĂ€tteviktigt. Det hĂ€r som nu har hĂ€nt belyser de svaga punkterna i samhĂ€llet och vilka orĂ€ttvisor som finns i vĂ€rlden, dĂ€r det tydligt visas vilkas hĂ€lsa som prioriteras. Tidigare har det frĂ€mst gĂ„tt att lyfta den hĂ€r typen av frĂ„gor bland mĂ€nniskor som Ă€ndĂ„ tittar pĂ„ "Vetenskapens vĂ€rld" varje vecka, sĂ€ger hon.