Roma klosterruin, där Romateatern spelas sommartid.
Ny bok
Boken om Roma 1
Roma Hembygdsförening
Gotlandica Förlag, 2022
Mitt på ön ligger Roma. Mitt på platta bördiga slätten. Ett centrum sedan medeltiden. Tingsplats och klosterliv. Dit vägarna leder än idag. Ett samhälle med tre noder: den medeltida kyrkan i norr, stationssamhället i söder som växte med järnvägen och sockerbruket, Kungsgården mitt emellan.
En intressant socken som nu fått sin egen sockenbok. En första del där nummer två planeras.
Sockenböcker tycks poppa upp som svampar ur var sockenjord. Nåja, ”poppar upp” gör de minsann inte – mycket arbete och engagemang ligger bakom. Nu har en manstark grupp arbetat fram ”Boken om Roma”. Påbörjades redan 2006, men tog fart först 2018. Nu är den klar. Gratulerar!
En något annorlunda bok där den andra halvan är en gedigen inventering av torp och gårdar. Båtsmanstorpen med sina båtsmän och torpen med början andra halvan av 1600-talet när Karl XI 1682 initierade indelningsverket. Då gårdar fick ta ansvar för en ryttare, en soldat eller en båtsman. Föregångaren till den allmänna värnplikten som kom och gick och kom till del igen i nutid.
En lång rad torp med sina individuella torpare och de 13 större gårdarna med noggranna ägarlängder som i flera fall sträcker sig tillbaka till 1523. En värdefull och intressant dokumentation.
På pärmens insida har man föredömligt ett tidsband som slingrar fram som en orm med händelser från 800-talet då Gutnaltinget etablerades och fram till vår tid då museijärnvägen nådde fram till Roma. Däremellan så många nedslag under tidens gång. Pedagogiskt föredömligt.
Roma kungsgård, som var landshövdingeställe under åren 1721 – 1831, avhandlas i boken.
Boken om Roma skiljer sig från andra med flera synnerligen intressanta artiklar närmast av vetenskaplig karaktär. Tingsorganisationen beskrivs utförligt med avbildade arkeologiska fynd. Dessutom nygamla upptäckter från klosterruinen. Och så en lång artikel om Roma Kungsgård som ju var landshövdingeställe 1721 – 1831. En insyn så spännande att få ta del av. En av landshövdingarna (Grönhagen) lät resa en minnessten på Stora Karlsö över sitt besök 1732. Man ler.
Naturen är kort beskriven i denna slättbygd, men Klosteränge finns i anslutning till socknen. Ett änge kopplat till klostrets vidsträckta ägor. En del hävdat idag. Med typiska arter fotade av flora och fauna.
En ljuvlig bild visar det sällsynta lundgräset. Den tar jag med mig.