Förbjudna böcker: Almqvists "Det gÄr an"

Med "Det gÄr an" skapade Carl Jonas Love Almqvist en kulturdebatt som pÄgick i flera Är. Boken förbjöds aldrig, men Almqvists möjligheter i yrkeslivet blev kraftigt begrÀnsade.

Carl Jonas Love Almqvist levde 1793–1866. "Det gĂ„r an" kom ut 1839. Arkivbild.

Carl Jonas Love Almqvist levde 1793–1866. "Det gĂ„r an" kom ut 1839. Arkivbild.

Foto: TT/Scanpix

Litteratur2023-07-24 11:04

Carl Jonas Love Almqvists "Det gĂ„r an", utkommen 1839, handlar om mamsellen Sara Videbeck som förĂ€lskar sig i sergeanten Albert. Trots det vill Sara inte gifta sig – dĂ„ kommer hon förlora försörjningen hon fĂ„r som dotter till en Ă€nka efter en glasmĂ€stare. Kvinnor hade vid den tidpunkten inte nĂ€ringsfrihet och samtidigt var en gift kvinna inte myndig. Ett giftermĂ„l skulle innebĂ€ra att den ekonomiska sĂ€kerheten gĂ„r förlorad.

I sin bok kritiserade Carl Jonas Love Almqvist inte bara Àktenskapet, utan ocksÄ kyrkan, skrÄvÀsendet och staten. Han var för bÄde nÀringsfrihet för kvinnor och fri kÀrlek utan Àktenskap. Men han var inte mot Àktenskapet i sig och hade en kristen tro.

– Han riskerade mycket och tog ett sprĂ„ng som författare med boken. Almqvist var radikal och liberal och vad vi i dag skulle kalla en feminist, sĂ€ger Johan Svedjedal, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

I efterhand har Carl Jonas Love Almqvist setts som en föregĂ„ngsman – och framförallt som en stor liberal.

– Även om han ocksĂ„ flörtade med marxismen. Hans liberalism var religiöst anknuten, friheten var kristen för honom. SĂ„ har det inte sett ut i den moderna politiken, dĂ€r kopplingen mellan religion och politik ofta görs av mer högerinriktade Ă€n den politik Almqvist stod för.

Flera följdskrifter skrevs

Följden av boken blev flera följdskrifter och en stor debatt. Johan Svedjedal menar dock att ingen av följdskrifterna besatt en lika hög kvalitet som "Det gÄr an". Vilhelm Fredrik Palmblads "Törnrosens bok, nemligen den Àkta och veritabla" framhÄller dock Johan Svedjedal som en av de roligaste och elakaste i genren.

Följdskrifter var flera och det gĂ„r att se att de manliga författarna upphöjde de sexuella implikationerna medan de kvinnliga skrev om barnens situationen och den ekonomiska biten. Kulturdebatten – bestĂ„ende av artiklar, motskrifter och anmĂ€lningar – pĂ„gick under flera Ă„r.

En kritik var att "Det gÄr an" gestaltade sex utanför Àktenskapet. Mot det försvarade sig Almqvist genom att sÀga att han visst hade en inre moral.

– Han var inte ute efter erotik för erotikens skull, utan han gestaltade mĂ€nniskor som ville leva samman, sĂ€ger Johan Svedjedal.

Carl Jonas Love Almqvist Ätalades dock aldrig och boken har alltsÄ inte förbjudits. Den konkreta konsekvensen av romanen blev i stÀllet att författaren blev av med sin fasta anstÀllning och dÀrmed sin inkomst. Han blev dÀrför tvungen att skriva för att tjÀna pengar. Det Àr anmÀrkningsvÀrt dÄ en litterÀr karriÀr i Sverige vid den hÀr tiden inte frÀmst bestod av att skriva för publik.

– Men han blev tvingad att fortsĂ€tta skriva mer sĂ€ljande romaner eftersom han hade fru och tvĂ„ barn, sĂ€ger Johan Svedjedal.

Fanns inte med i bibliotekskataloger

Almqvist var alltsÄ tvungen att sÀga upp sig frÄn elementarskolan, sökte prÀsttjÀnster utan att tilldelas dem och blev heller inte professor. Han blev begrÀnsad till den grad att det nÀstan var att jÀmföra med konsekvenserna av ett tryckfrihetsÄtal.

TT: Skulle du sÀga att han i nÄgon mÄn blev mer straffad Àn om han de facto blivit Ätalad?

– Det skulle man faktiskt kunna sĂ€ga om man spetsar till det. ÅtgĂ€rderna gick inte ut pĂ„ att förbjuda boken, det skulle inte ha gĂ„tt tryckfrihetsmĂ€ssigt, men man ville förbjuda hans yrkeskarriĂ€r, svarar Johan Svedjedal och fortsĂ€tter:

– Boken blev inte förbjuden, men inte heller Ă„terutgiven pĂ„ mĂ„nga Ă„r. Det finns tecken pĂ„ att den rensades ut frĂ„n bibliotek, den fanns inte med i dĂ„tidens bibliotekskataloger. Kanske var den sĂ„ populĂ€r att den blev stulen eller sĂ„ vĂ„gade biblioteken inte köpa in den.

Kritiserades av kvinnor

"Det gÄr an" blev genombrottet för realismen dÄ den skildrade vardagen med vardagliga ord. DÀrtill var det en av de första lÀttlÀsta uppmaningarna för jÀmlikhet och demokrati. Johan Svedjedal framhÄller den som en feministisk klassiker. Men mÄnga av dem som vÀnde sig mot Almqvist var kvinnor och Àven kritiken kan sÀgas vara feministisk.

– De var rĂ€dda för att fara illa och inte fĂ„ nĂ„gon trygghet med den typ av samvetsĂ€ktenskap. De kunde bli övergivna med flera barn och bli sexuellt utnyttjade.

TT: Vad i "Det gÄr an"-debatten kan man se kopplingar till i dagens litteratur och kulturdebatt?

– Kritikerna inte bara skĂ€llde pĂ„ Almqvist, de diktade ocksĂ„ vidare pĂ„ hans berĂ€ttelse. Det gĂ„r att koppla till hela den moderna litteraturen med "sequels and prequels". TvĂ„ av följdskrifterna, som dessutom var anonymt utgivna, hĂ€rmade hans typografi sĂ„ att man skulle ta boken som att det var hans i bokhandeln. Att knycka det typografiska signalementet Ă€r ocksĂ„ nĂ„got som sker i dag.

Sommarserie: Förbjudna böcker

FrĂ„n nazisternas bokbĂ„l till amerikansk moralpanik – förbjuden litteratur hör inte bara till det förflutna. Allt fler böcker rensas bort frĂ„n bibliotek och bokhandlar nĂ€r censuren i vĂ€rlden ökar. Vi skriver om nĂ„gra av de titlar som har vĂ€ckt kontroverser genom historien.


Fakta: Förbjudna böcker

Under 2022 registrerade den amerikanska biblioteksföreningen ALA 1 269 försök att censurera biblioteksböcker, vilket var dubbelt sĂ„ mĂ„nga som Ă„ret tidigare.

I Ungern har regeringen krĂ€vt att barn- och ungdomsböcker som handlar om hbtq-frĂ„gor eller Ă€r sexuellt explicita ska förseglas eller slĂ„s in i papper pĂ„ bokaffĂ€rerna — och de fĂ„r inte sĂ€ljas pĂ„ affĂ€rer som ligger inom 200 meter frĂ„n skolor eller kyrkor.

Amerikanska Pen registrerade 1 477 fall av enskilda böcker som förbjudits under första halvan av lĂ€sĂ„ret 2022–2023, och det berörde 874 unika titlar. Det Ă€r en ökning med 28 procent jĂ€mfört med föregĂ„ende sex mĂ„nader, januari — juni 2022.

För 90 Ă„r sedan utförde nazisterna ett av de mest ökĂ€nda bokbĂ„len i modern tid. Den 10 maj 1933 samlades nĂ€rmare 40 000 mĂ€nniskor i centrala Berlin. Propagandaministern Joseph Goebbels hade uppmanat brĂ€nnandet av sĂ„ kallade icke-tyska böcker. NĂ€rmare 25 000 böcker ansĂ„gs vara det och 1934 hade 5 000.

En av de författare vars böcker rensades ut av nazisterna var Heinrich Heine, som skrev den berömda raden: ”DĂ€r man brĂ€nner böcker, kommer man till slut att brĂ€nna mĂ€nniskor”.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!