Ny bok
En liten bok om konsten att dö
Ulf Nilsson
Bonnier, 2022
I juli förra året fick barnboksförfattaren Ulf Nilsson veta att cancern tagit ett oundvikligt grepp om hans kropp. Ett par månaders andrum innan döden. Den tiden tog han vara på. Antecknade från sjukbädden – tankar, infall, minnen. Hustrun - poeten och författaren Lotta Olsson - tog hand om anteckningarna. Sammanställde en enkel skrift som delades ut till vännerna efter begravningsakten. Bonniers fick nys om detta och önskade ge ut som en bok. Nu föreligger den med titeln En liten bok om konsten att dö.
Just en liten bok, stilfull, prosalyrisk. En överraskande bok – provocerande måhända, tankeväckande, hjälpande. En bok om det oundvikliga framtidsscenariet. Att med öppna ögon möta döden.
Ulf Nilsson känner vi som en gudabenådad barnboksförfattare. 140 böcker – från bilderböcker till böcker för äldre barn och ungdomar. Alltid med värme och känsla. Alltid med respekt och kärlek till barnet. Att ta barnet på allvar, alltid ha ett barnperspektiv. Att barn har rätt till berättelser, även om svåra saker, har präglat författarskapet.
Översatt till 12 språk. Priserna är hur många som helst – Nils Holgersson-plaketten, Heffaklumpen, Astrid Lindgren-priset, för att nu nämna några. Som kronan på verket två Augustpriser – Mästaren och de fyra skrivarna (1994) och Adjö, herr Muffin (2002).
Döden figurerar i flera böcker, till exempel Alla döda små djur (2006) där Ester och hennes kompisar under en dag begraver alla djur de hittar.
Ulf Nilsson tycks ha en ambition att avväpna döden, att se döden som något naturligt, avdramatiserat. Att möta döden i en vindpust, som ”candle in the wind”.
Boken om marsvinet herr Muffin blir som en brygga över till den nu aktuella boken. Ulf Nilssons anteckningar påminner om herr Muffin som blivit gammal och grå och fått ont i magen, liksom han själv. Båda sitter i sina hus och tänker att de ändå haft ett bra och rikt liv.
Nu fyller han de återstående dagarna med både filosofiska funderingar och vardagligheter – värdigt, generöst och rörande. Att vara i döendet – utforska det och skriva om det. Också skoja om det, som i meddelandet till tandhygienisten att han slutat med mellanrumsborstar.
En bok att eftertänksamt läsa och att komma tillbaka till. Berörande, förstås, när man vet hur det slutar.