Roine Magnusson, Åsa Ottosson och Mats Ottosson, står bakom boken "Närmare naturen".
Om en bok
Närmare naturen
Åsa & Mats Ottosson/Roine Magnusson
Bonnier Fakta, 2020
Det våras. Det ljusnar. Det knoppas. Vi kommer närmre den själfulla naturen. Kan se fram emot att krypa närmare vår egen korkek. Luta oss tillbaka. Känna barkens skrovlighet. Känna pulsen inne i stammen där livgivande vatten färdas ut mot grenar och kvistar och knoppar på väg att brista ut i glädje.
Likt tjuren Ferdinand sitter vi sedan där och luktar på blommorna framåt sommaren. Naturen bjuder oss utsikter och att ta emot en blommas skönhet, en lärkas drill, en skog som susar, ett vattenblänk. Om vi har blicken, om vi ger oss tiden. Uppmärksamhet som vetter mot förundran. Förundran som vetter mot sammanhang. Att vandra ut i naturen är att upptäcka, känna sig vara någon helt annanstans. Tomas Tranströmer skriver i en dikt ur Mörkerseende (1970): ”Den som ligger på rygg under de höga träden är också däruppe.”
Åsa & Mats Ottosson är ett författarpar med starkt engagemang för svensk natur. Det har de visat med en lång rad böcker under senare decennier, ofta i samverkan med Naturskyddsföreningen. Innehållet förhöjs av fotografen Roine Magnusson med ett eget bildspråk som väntar in naturen, kommer nära, upptäcker, ramar in.
Bokens underrubrik ”vetenskap och vetskap om varför vi mår bra där ute” är en röd tråd som ger texten tyngd, som lockar till nyfiken läsning med upptäckter som ger aha-kickar.
Så det är bara att ge sig in i bokens 190 sidor med ambitiösa referenser.
Här finner man tänkvärda avsnitt om skogen, vattnet, himlen och vidderna. Även staden får sin behandling med sina parker, grönområden och planteringar när avståndet till naturen är för långt i vardagen. I många storstäder registreras nu ”tysta platser” där man kan lyssna, lukta och känna. Människan har drivit/drivits i väg långt från det gamla bondesamhället och den självklara närheten till naturen. I en orolig värld där intrycken ständigt dundrar in behövs naturen som må-bra-verktyg.
Naturen är stor och rik på arter. En kvalificerad beräkning stannar på 8,7 miljoner arter på jordklotet. Människan (Homo sapiens) är en av dem alla. Värt att begrunda och, inte minst, att inse vår arts ansvar.
Människan behöver leva som hon innerst inne är: del i ett naturligt sammanhang, del i en naturlig helhet. Finna sina vilolägen, sin egen korkek.