Ny bok
Ingrid Elam
Romanens segertåg
Natur & Kultur
Det skrivs och läses fler romaner än någonsin. Det verkar nästan som om var och varannan människa vill skriva en roman. Som om det är det nya sättet att bli synliggjord.
Men det har inte alltid varit så. Romanen som den ser ut idag slog igenom kring år 1800. Det finns i och för sig föregångare. Redan romaren Petronius skrev sin Satyricon vid vår tidräknings början men fick inga efterföljare.
För alla som är intresserade av romanläsning och romanskrivande finns nu en bok som är ett måste. På drygt tvåhundra sidor går Ingrid Elam på ett mycket tilltalande och pedagogiskt sätt igenom hur romanen har utvecklats i stort och smått. Man längtar efter att få läsa de romaner hon så kärleksfullt beskriver, även de man tidigare läst för här finns alldeles nya ingångsvinklar.
Elam håller sig i mångt och mycket till det som brukar kallas klassikerna. Hon visar hur borgerlighetens uppstigande till makten skapade en helt ny läsekrets, inte minst bestående av kvinnor, som nu hade tid och möjlighet att läsa. Läsekretsen breddades ordentligt och vissa författare kunde börja att leva på sitt skrivande.
En ny marknad öppnades. Förlag, tidskrifter, boklådor. Boken blev en vara på ett helt nytt sätt. Elam visar också hur kvinnliga författare nu slår igenom. Det finns en kvinnlig läsekrets och vilka kan bättre förse dem med läsning än just kvinnor.
Om man tittar i registret ser man hur ett antal författare återkommer gång på gång. Det är de grundstolpar mellan vilka Elam flätar romankonstens allt tätare häck. Jane Austen, Balzac, Charlotte Brontë, Flaubert, Goethe, Joyce, Mann, Proust, Richardson.
Det är översiktligt och åskådligt men med djupdykningar ned i intressanta detaljer som att den unge Werther i Goethes bestseller från 1774 bär blå rock, gula byxor och gul väst, ett mode som spred sig över Europa. Romanen hade förmåga att gripa tag i läsaren på ett helt annat sätt än de gamla eposen. Man visste inte heller hur en roman skulle sluta. Den spänningen fanns inte i Iliaden och Odyssén för hur de slutade var allom välbekant.
Elam för sin redogörelse ända fram till våra dagar och ger exempel på den bredd och variation som finns inom begreppet roman. Det är faktiskt omöjligt att redogöra för rikedomen i den här boken, men nu finns den, en bok man ständigt kommer att behöva återvända till.