Hanna von Corswant, uppvuxen på gotländska gården Skäggs men numera bosatt i Stockholm, debuterade 2011 med skräckromanen ”Barnflickan”. Sedan dess har det blivit ytterligare en bok i samma genre, ”Barnflickan”, som gavs ut 2013.
För en tid sedan tog ljudboksjätten Storytel kontakt med henne. Projektet var Storytel original, det vill säga böcker som går direkt till ljudboksformatet.
– Jag tyckte det lät väldigt spännande. Men jag måste erkänna att jag hatade ljudböcker innan jag började skriva en själv – eller, jag trodde i alla fall att jag hatade dem. Nu lyssnar jag på dem hela tiden, säger författaren.
Resultatet heter ”Ryggdjur”, en skräckberättelse i tio delar om två människor på rymmen och ett mystiskt sår. Boken utspelar sig i Stockholm och på Gotland under tidigt 1990-tal – en tidsperiod som sammanfaller med Hanna von Corswants tonår. Det fanns delvis nostalgiska bevekelsegrunder bakom detta val, erkänner författaren.
Hon jobbade till och med på den videobutik, Casablanca på Sveavägen i Stockholm, där en del av handlingen tilldrar sig.
– Jag vill skildra stämningen och den kultur som fanns i videobutikerna då. Mötena som uppstod där – det är något jag kan sakna nu när videobutikerna försvunnit.
Storyn hade hon någorlunda klar för sig innan hon hoppade på projektet. Utmaningen bestod i att anpassa den efter ljudbokens ramar.
Vilken är den största skillnaden mellan att skriva för ljud och papper?
– Ljudboken måste ha ett högre tempo och mer driv framåt. Det här konceptet är ju lite som Netflix-serier, så varje del behöver en cliffhanger som uppmuntrar lyssnaren att forstätta med nästa del. Och långa miljöbeskrivningar, dem får man så klart stryka.
Du kände dig aldrig låst av formatet?
– Jag kunde snarare tycka att det var skönt med tydliga ramar. Det utvecklade mitt skrivande positivt, inbillar jag mig. Sedan känner man sig sällan låst när man skriver i skräckgenren, eftersom den är så tillåtande. Till skillnad från deckare kan vad som helst hända.
Ljudbokstanden är nu blodad. Än så länge är inget bestämt, men Hanna von Corswant hoppas på att få göra ännu en ”säsong” av ”Ryggdjur”.
– På sätt och vis är det roligare att skriva för ljud. Att ge ut en pappersbok är en lång process. Det kan ta ett och ett halvt år från det att boken är klar till utgivningen. Ljudboken är ett betydligt snabbare medium, säger hon.