Mark Wallenius har givit ut två böcker för barn, senast "Papegojans hemlighet".
Mark är gotlänningen som sedan 13 år bor i Malmö, till yrket är han barnbibliotekarie i Skanör.
Han håller i inköp av litteratur för olika åldersgrupper men också i samlingar där han läser och spelar lite gitarr för en krävande men också tacksam publik.
– Man måste genuint tycka om att möta barn, då är det lätt att skapa fascination och magi tillsammans, säger han.
Men att arbeta med barn är inte nödvändigtvis detsamma som att kunna skriva för barn. Men det kan bevisligen Mark.
Debuten från 2019, ”Blixtar och hemligheter”, följs nu upp av ”Papegojans hemlighet”. Tänkt är en serie om tre böcker på Alfabeta förlag.
Till en början var han lite skeptisk till att skriva barnlitteratur, mer inne var han på en vuxen publik. Men så gick det som det gick.
2008 hade han flyttat till Skåne för att gå en författarskola i Lund, det kom att bli avgörande.
– Jag har tyckt om att skriva sedan jag var liten, en lärare på skolan tyckte att jag skulle satsa på barn, att mitt språk passade för det.
Varför var du skeptisk?
– Fördomar, tror jag. Jag tänkte att det skulle vara förenklat, banalt och fyllt av klichéer. Men så är det verkligen inte.
Mark tänker, säger han, att han skriver för såväl barn som vuxna. Innehållet lika viktigt; personer och relationer. Skillnaden är språket, det ska ett barn kunna ta till sig. ”Papegojans hemlighet” är till exempel märkt ”9-12 år”.
– Jag jobbar mycket med språket. Det ska vara lättläst men för den skull inte banalt.
Men det där är i skede två av skapandet. Först ska historien skapas, den om Mika, Tor och Åsa, vilka befolkar böckerna som utspelar sig i Visby.
Det sker intuitivt, han skriver först och tänker sedan. Det ger en hel del spillmaterial men också mycket genuin text.
– Sedan kollar jag vilka delar som passar ihop, historien skapas under gång, kan man säga. Jag har försökt planera men det blir aldrig bra.
Mark har hittat sin plats i skrivandet, en plats att trivas på. Genom orden kan han dela med sig av sina inre världar.
Privat är han lite tillbakadragen, i sin egen barndom och uppväxt försvann han in i berättelser av Roald Dahl och Maria Gripe.
Nu laddar han sina texter med energi vilken fyller även honom när andra tar del av hans berättelser.
Ändå, och det är viktigt, är det inte ”jag, Mark” som är det väsentliga. Det är själva historien, mysteriet, hemligheten. Att fylla den med liv…då är han framme.