Kristina Torsson startade klädmärket Mah-Jong 1966 tillsammans med Helena Henschen och Veronica Nygren.
I SVT:s nya dokumentärserie ”Det svenska modet” lyfts två gotländska klädskapare fram, nämligen Kristina Torsson som driver Vamlingbolaget och som år 1966 startade klädmärket Mah-Jong. Den andra gotländska designern är Gunila Axén som står bakom de klassiska randiga barnkläderna från Polarn o pyret och som varit en del av formgivargruppen 10-gruppens arbete i nära 30 år.
Avsnitt två som nu går att se på SVT Play handlar om 70-talet. Det glammiga discomodet som ofta förknippas med 70-talet hade inte så mycket att göra med hur det såg ut i Sverige under den tiden. Många gick fortfarande klädda i brunt men enligt dokumentären var 70-talet före sin tid på ett annat sätt.
För många svenska klädskapare var det viktigt att mode skulle vara hållbart och närproducerat. Den svenska textil- och konfektionsindustrin gick dåligt och det var svårt att konkurrera med klädkedjorna med H&M i spetsen som importerade sina kläder som sedan kunde säljas billigt.
Flera unga klädskapare gick då samman för att motverka överkonsumtion och modesvängningar. Kristina Torsson, som numera bor i Vamlingbo, var en av dem.
Kristina Torsson driver Vamlingbolaget.
Tillsammans med Helena Henschen och Veronica Nygren startar hon 1966 företaget Mah-Jong och gör kläder som de själva vill bära. Klädernas djärva mönster väcker stor uppmärksamhet och den första kollektionen, som även visas i varuhuset NK:s skyltfönster, säljer slut direkt.
– Kläderna stack ut och stämde med det nya fräcka konceptet, det blev väldigt populärt under några år, säger Kristina Torsson.
Bloomingdale´s i New York köper in kläderna liksom modebutiker i Paris och London. Men bakom framgångarna kämpar företaget för sin överlevnad. Det fanns inga ekonomiska marginaler och företaget möttes av hård kritik inte minst när det gällde priset på kläderna.
Textilkonstnären Gunila Axén banade genom företaget Polarn o pyret väg för en helt ny syn på hållbara och funktionella barnkläder under 1970-talet.
Att producera kläder i Sverige var och är fortfarande dyrt. Att det skulle vara närproducerat och hållbart och att de som producerar kläderna ska få en bra lön har alltid varit viktigt för Kristina Torsson.
– Jag har kämpat för det i hela mitt liv och det har alltid varit som att gå mot strömmen, säger hon.
På 70-talet var frågan kontroversiell men på grund av klimatkrisen är miljöaspekten nu viktigare än någonsin.
– Nu har vi fått rätt. Nu måste vi tänka närproducerat, svenska råvaror, hög kvalitet och lång livslängd, säger Kristina Torsson.