Gutasagan, som är en del av gutalagen, tecknades ned någon gång mellan 1220 och 1285, och bygger både på muntliga traditioner och skriftliga förlagor. Det är en berättelse, skriven på gutniska, om gutarnas ursprung och mytiska historia, om viktiga händelser som till exempel kristnandet och om relationen till omvärlden.
I Gotlands museums nyutgåva finns nu en helt nyskriven kommentar av Anders Andrén, professor i arkeologi. I kommentaren finns foton och illustrationer som visar platser och företeelser som förekommer i Gutasagan och som skulle kunna ha en verklig historisk bakgrund.
Nya arkeologiska undersökningar och naturvetenskapliga analyser i Gutasagans fotspår har gett ny kunskap och i vissa fall även belägg för att delar av Gutasagan kan ha en reell historisk bakgrund.
– Sådana exempel är undersökningarna på den så kallade Guldåkern i Roma, platsen för det gotländska landstinget Gutnalting och på Akergarn/S:t Olofsholm i Hellvi, kommenterar Susanne Thedén, museichef i ett pressmeddelande om nyutgåvan från Gotlands Museum.
Kommentarerna från Anders Andrén ger även en fördjupad inblick i andra skrifter som krönikor och runstensinskrifter som kan bidra till ökad förståelse för Gutasagan. Gotlands museums förhoppning är att såväl den som är intresserad av gotländsk kultur, arkeologi, historia och språk, liksom forskare ska ha användning för och uppskatta nyutgivningen av Gutasagan.