I fjol var det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på slottskyrkans dörr i Wittenberg – ett våghalsigt tilltag som brukar ses som startskottet till den protestantiska reformationen.
Reformationsjubileet firades följaktligen med pompa och ståt på många håll i landet 2017, så även på Gotland. Grädden på moset kommer dock lite i efterhand, för de senaste veckorna har den nybildade Reformationskören turnerat över hela ön med sin stora konsertsatsning ”Luther – ett körverk om Luthers liv”. På söndag går man i mål med två framföranden i Vamlingbo och Burs. Själv tog jag del av härligheten i Källunge kyrka förra helgen.
Föreställningen bygger på texter av Åsa Hagberg och musik av Lars Hernqvist; regisserar gör Tomas Lindström, nyligen aktuell som fascistoid kulturminister i Pinters ”Presskonferensen” på Almedalsbiblioteket.
Det handlar alltså inte om en samling lösryckta körnummer som staplas på varandra. Som namnet antyder är ”Luther – ett körverk om Luthers liv” tänkt som en konstnärligt utarbetad helhet, där vi får följa reformatorns liv från de drulliga tonåren till de kroppsliga krämporna och tvivlet på ålderns höst.
Tomas Lindström agerar berättare och leder publiken med säker hand genom den bitvis turbulenta levnadsvandringen. Stora gester och sceniskt fyrverkeri avhåller man sig för det mesta från.
Ändå lyckas Lindström och de andra förvånansvärt bra med att frammana atmosfären och stämningarna i 1500-talets Europa genom enkla, fast finurliga, knep i den rumsliga miljön.
Men till syvende og sist står och faller en föreställning som den här med musiken och den kör som framför den. På den foten vilar ”Luther – ett körverk om Luthers liv” gudskelov anmärkningsvärt stadigt. Det gäller inte bara Reformationskören, som gör en storslagen debut här, utan också musikerna Anne Dungner-Hjellström, Stig Hjellström och Jonas Granberg.
Åter till källorna och tron allena var vägledande principer för Luther och reformationen.
Man kan säga att dessa deviser även präglar det körverk som tillägnas hans liv och gärning: Det är friskt i sin okomplicerade enkelhet – och behagligt, lite som en porlande bäck när vinterisen äntligen släpper.
Jag ser därför fram emot att höra mer av denna kör i framtiden. Jag hoppas också att de som missat konserttillfällena hittills beger sig till Burs eller Vamlingbo kyrka på söndag.