"På de flesta ställen vi spelar på i sommar är folk på semester. Alla vill att det ska vara en härlig kväll. Dessutom är det natursköna platser. Det blir liksom mer sensuellt på något sätt – det känns så levande, vilket passar med musiken" säger Frida Hyvönen.
Frida Hyvönen är ute på en sommarturné och spelar på flera mindre scener runt om i Sverige. Hotell Stelors lada var en av dem. Det är något särskilt med att möta publiken i intima små lador och kyrkor, berättar hon. Uttrycket blir levande och publiken är glad på sommaren.
Frida Hyvönen är uppväxt i Västerbotten, i en liten ort som heter Robertsfors.
– Det är lite likt Gotland, men mindre exploaterat, säger hon.
Sedan 17 år tillbaka har hon arbetat med musik på heltid. Själv beskriver hon sina låtar som melodiösa och textbaserade. Arrangemangen är avskalade och stommen utgörs av text och sång.
– Jag sitter oftast vid ett piano och hamrar och sjunger. Berättelsen och melodin är ofta överordnad skönheten. Även om jag kan sjunga vackert om jag anstränger mig, är det oftast berättelsen som är fokus, säger hon.
Texterna rymmer berättelser som oftast är fiktiva men till stor del baserade på verkligheten.
– Jag vill att man ska kunna använda texterna för att spegla sina egna upplevelser. Det är så jag uppskattar när konst är.
Efter några dagar på Bergmangårdarna på Fårö spelade Frida Hyvönen och Christian Kjellvander varsin konsert i ladan på hotell Stelor.
Dina texter går att relatera till för många, hur lyckas du med det?
– Jag tror att det finns otroligt många gemensamma erfarenheter av att vara människa. Precis som det finns saker som skiljer människor åt, är det väldigt mycket som förenar oss. Vi delar referenser, ingår i en gemensam kulturkanon, där bilderna kan påminna om varandra.
När GT frågar Frida var hon hämtar inspirationen till sina berättelser svarar hon med ett citat från sångerskan och författaren Annika Norlin:
"Allt är påhittat, men allt sker inom världar jag känner till."
– Det viktigaste är att texten är sann inom sig själv. Hellre att jag ändrar lite saker så att jag inte lämnar ut någon person för mycket, tilläger hon.
"Ibland när man träffar någon känner man sig smart efter att man pratat med den, för att den var så smart. Det är konstens funktion i någon mån, att man kan öppna sig för varandra" säger Frida Hyvönen.
Skulle du säga att du har lätt att förstå människor som du träffar?
– Jag tror att tiden är en dimension som behövs för förståelse. Men det gör mig inte lycklig att så snabbt som möjligt hitta omdömen om allting. Det finns en överdos av gillande och värdering i vårt Instagramsamhälle.
Hur går du tillväga när du ska porträttera någon då?
– Det finns vissa saker som är svåra att förklara men som man över tid bara förstår med sitt väsen. Livserfarenheten gör skrivandet till en större och större fröjd. Man får ut mer av sin intuition ju mer man har varit med om.
Det senaste året har inneburit mycket ensamarbete för många människor. För Frida hör det till det vanliga.
– Vi med konstnärliga yrken som har ett eget skapande är, bortsett från det ekonomiska, vana vid den själsliga osäkerheten. Man är helt van vid skapa någonting från ingenting, berättar hon.
Känns det konstigt att gå upp på scenen nu efter den här tiden?
– Jag har levt exceptionellt lite i min artistpersona. Jag har matat familjepersonen rätt mycket, och scenpersonen rätt lite. Mina kollegor sa att de hoppades kunna locka fram den personen nu igen. Att vara på scenen är liksom inte samma sak som att skriva musiken.
Kunde du locka fram artistpersonen?
– Ja, hon dök upp så fort jag klev på scenen, säger Frida och ler.
I våras släppte Frida en ny skiva: Dream Of Independence. Den togs emot väl, men inte på någon scen framför någon stor publik. Det tyckte hon var lite kusligt: "Man är ju så van vid att få applåder", berättar hon.
När du är ute på turné, skulle du säga att du mest visar upp eller tar in inspiration då?
– I den performativa delen av ett konstverket och i det mötet finns mycket energi. Men att ta in gör jag bäst dagar då jag får vara i min inre värld, utan några åtaganden.
Fick du några sådana dagar på Fårö?
– Ja, jag fick faktiskt verkligen det! Det är så skönt att vara i en miljö som inte är ens egen där man kan gå omkring i en fundering en hel dag. Jag gillar att leva lite strukturlöst en kort period.
Varför är det viktigt att släppa vardagsrutinerna ibland?
– Det är inte alltid att man inspireras av det man ser. Men just att man ser vackra saker gör att de inre depåerna fylls mer av det som är en själv. Man känner sig sinnlig och i samklang med...universum!
Frida Hyvönen berättar om dagarna på Fårö: "Det är så skönt att vara i en miljö som inte är ens egen där man kan gå omkring i en fundering en hel dag", säger hon.
Efter en del pusslande och famlande, som Frida beskriver det, växer det fram en låt. Det gäller att välja de rätta synonymerna och en passande melodi som ger berättelsen rätt känsla, förklarar hon. Det arbetet är en konst i sig.
– Man märker själv när man tycker det blir bra. Det är njutbart att sätta ihop ord, precis som det är roligt att läsa. På något sätt är det obegripligt att man kan skriva fram saker på så olika sätt. Det är så himla rikt – möjligheterna är fler än vad man kan föreställa sig.