Kim Princis bor med sin sambo Mathilda ute i Hogrän på en stor mjölkgård där även hennes föräldrar och farmor bor i varsina hus. Inne i deras vita hus med gröna fönsterkarmar och dörrpost leder en lång trätrappa upp mot den hemmagjorda studion, där allt från gitarrer och keyboard finns. Det är därinne Kim Princis skapar all sin musik.
– Det känns befriande att sitta här, när jag bodde i lägenhet i Stockholm var jag jämt orolig att jag störde någon. Här får jag plats att skapa musik och får sjunga ut, säger han.
För åtta år sedan flyttade han ner till ön för att studera, sen dess har han blivit kvar och han planerar inte att lämna.
– När jag är här får jag plats för min fantasi och mina filosofiska tankar, det är här jag känner mig som tryggast och mest hemma.
Det är därför inte konstigt att namnet på hans nya album blev just “Hemma”. Med inspiration från artister som John Mayer, Jack Johnson och Bo Kaspers orkester har han släppt musik i tonerna av jazz och soul där låttexterna får stå i fokus. En av låtarna som finns med är “jag duger (igen)” som är en uppföljning på en tidigare release från 2018, som har betytt mycket för honom.
– Den handlar om att påminna sig själv om att man duger som man är när de elaka tankarna kommer om att man inte klarar av någonting alls.
Innan karriären tog fart med både skivkontrakt och släppta album var det inte alltid lätt. Han har testat på flera andra branscher och arbetat som dj på bland annat Gutekällaren i Visby. För några år sen kunde han satsa fullt ut på sin musik, men det avstannade under pandemin när han behövde skaffa sig ett jobb till för att få det att gå runt.
– Jag fick syssla med något annat, vilket gav mig ångest att vara utan musiken. Men då satsade jag på en rap-skiva istället som gav mig ett skivkontrakt, så vem vet om jag hade haft det utan att jag hamnade i den situationen jag var i, berättar han.
Nu går karriären som tåget. Nyligen släppt album, flera inplanerade konserter framöver däribland hans release-gig den 11 november på Clarion hotell där han även är husmusiker.
– Det känns tryggt med en mer ekonomisk stabilitet än innan, känns som att man är på väg och att all den smärta jag upplevt av att leva ovisst nu lönat sig. Jag får satsa på min passion, säger han.
Framtiden ser ljus ut med många drömmar om vad han vill göra härnäst. Bland annat vill han ut och turnera mer som band och vara förband till Bo Kaspers orkester. Han har nyligen skickat ett handskrivet brev till bandet och beskrivit varför de borde arbeta tillsammans.
– Bo Kaspers skriver betydelsefulla texter och har sitt sound, det är viktigt för mig också att låten får stå i fokus. Jag tror att vi skulle gynna varandra, vi har liknande sound och publik.
Än har inget svar kommit, men förhoppningen lever i högsta grad. Det var inte heller första gången han har försökt kontakta dem. Under deras konsert på Gåsemora i somras var han både backstage och framför scenen.
– Jag försökte signalera i publikhavet att jag ville komma upp och spela med dem. Jag skrek “Bosse jag vill spela med er”, men tyvärr hörde dem inte mig, säger Kim och skrattar.
Från ångesten han tidigare känt inför musikkarriären har han nu en tro på sig själv som artist och vågar satsa fullt ut.
– Nu ska jag surfa på den jäkla vågen.