– Antingen ska man älska oss, eller så ska man hata oss. Det är sällan någon är ljummen eller säger att vår musik är "trevlig". Det tycker jag är bra, säger Manuela De Gouveia, basist och sångare.
Förutom Manuella består tron av Isak Sundström på gitarr och sång, och Mimmi Skog på trummor. Förra året släppte bandet sitt sjätte album, sjunde om man räknar med det självbetitlade demoalbumet "Pascal" från 2005. "Fuck like a beast" flirtar såklart med hårdrockarna W.A.S.P:s dito med samma namn från 1984. Pascals senaste album låter skitigare än någonsin.
– Jag tycker albumet låter så jävla bra. Efteråt kände jag att det här är utan tvekan det bästa vi har gjort, säger Manuela.
– Det är fortfarande svårt att ta in ändå. Det tog så lång tid att spela in skivan och så var det vardag med jobb och familj däremellan. Det är lite svårt att ta in, säger Mimmi Skog, trummis.
Den kanske viktigaste komponenten till att det låter så bra på skivan är att bandet varit benhårda med att man ville spela in live. Ljudläckage mellan mickar fick bli ett senare bekymmer.
– 99 procent är live. Det är så vi vill låta. Det ska läcka mycket. Förstärkarna stod i samma rum som trummorna så det fick bära eller brista. Alla övertoner och rundgången ger liksom själva umamin till ljudet, säger Mimmi.
Och visst gillade även kritikerna det smutsiga ljudet på trions senaste. Den första recensionen som kom var från Gaffa, som gav skivan full pott, 6/6, och skrev "det är utan tvekan deras bästa skiva och kanske till och med årets bästa."
– Ja alltså, dom skrev så fint så att håret reste sig. Dom hade liksom fattat skivan, säger Mimmi.
Till Gaffapriset är trion nominerade i fyra kategorier och under fredagen avgörs om de vinner i kategorin Årets rock på Manifestgalan.
– Vadå är det redan nu? Borde inte vi koppla upp oss då? Eller är det en fysisk gala? Vi har inte fått någon inbjudan i allafall. Tänk om dom har lurat oss? säger de båda, en aningen förvirrade.
Vad skulle en vinst betyda?
– Det är såklart jättekul att någon visar uppskattning för det man gör. Det är skulle vara bekräftelse, men bara att bli nominerad är motiverande på något sätt.
Men Årets rock? Är det verkligen rätt kategori?
– Det är bra mycket bättre än när vi blev nominerade till Årets hårdrock/metal på Grammis. Så Årets rock, den kan vi absolut leva med.
I höstas hittade bandet en liten lucka under pandemin där det gick att köra en turné. Luleå, Umeå, Stockholm, Uppsala, Malmö och Göteborg fick höra de nya låtarna live.
– Vi flängde otroligt mycket för att vara oss. Vi vill egentligen inte spela mer än en helg i månaden eftersom vi alla jobbar och försöker hinna med. Det är otroligt roligt att spela live, men man blir emotionellt uttömd. Mardrömmen för oss är att bara vara på turné. Vi är nog världens sämsta rockband, säger Manuela.
Framåt väntar fler spelningar. I maj intar trion Oslo för några spelningar, även Borlänge bokat framåt och man tittar på datum för Stockholm.
– Vi är inte färdiga med att spela låtarna på vår senaste skiva så vi vill spela mer. Och publiken verkar ju vilja se oss, säger Mimmi.
När kommer mer ny musik då?
– Isak kommer till Gotland om någon helg. Då ska vi planera in lite rephelger. Det är då det brukar bli ny musik. Jag är peppad på att testa lite nytt, säger Manuela.