Det enda som med säkerhet går att veta om Pugh Rogefeldt är att det är omöjligt att veta vilket som blir hans nästa musikaliska drag.
Under hösten gjorde han succé med en jubileumsspelning på Cirkus i Stockholm, vilken baserades på 50-årsjubilerande "Ja, dä ä dä" skivan. Spelningen följs upp med en mindre turné i vår.
Samtidigt har han alltså blicken riktad framåt, uppåt.
– Men skriv nu inte att jag blivit frälst, för det har jag inte. Det vill jag understryka, säger Pugh Rogefeldt.
När vi ses för den här intervjun håller ett antal låtar på att mixas i Sandkvie-studion på hamnen i Visby. Och som så ofta förr bryter Lokrume-bon Pugh Rogefeldt ny mark i sitt första släpp sedan "Vinn, hjärta vinn" 2008.
– Jag har lyssnat en hel del på religiös musik som jag hittat via nätet. Det är en otrolig inspiration, det finns så mycket bra. Ta bara gospel, det är suveränt, säger han.
Under de senaste åren har han gjort några av dessa skatter till sina egna, med egenskriven svensk text.
Första låten släpps i julhelgen. Från intet landar den på strömningssajterna. Det är så han vill ha det, ingen strategi, inga förutbestämda planer, ingen marknadsföring förutom den här enda intervjun. Det har med den konstnärliga friheten att göra, att bestämma sina egna vägar är något han alltid hållit högt.
"Jesus i mobilen" heter i original "Jesus on the Mainline" och har givitsa ut med många artister.
Pugh spelade in låten för ett år sedan, tillsammans med Robert Östlund, Konrad Agnas och Johan Lindström. Lindström som producerade "Maraton"-albumet 1999, nu producerar han tillsammans med Micke Lyander och Pugh själv.
Redan på just "Maraton" fanns "Gammaldags tro" som låg på Svensktoppen i 22 veckor, Per Gessle spelade tramporgel och Pugh skrev låten mest som en pastisch.
Den här gången är det mer på riktigt.
– Det är inte många rockartister som varit inne på det här religiösa spåret och det gör det dubbelt intressant.
Varför är det så? Rädslan att få en stämpel, eller vad?
– Jag tror det, den isen är jag beredd att bryta. Se på alla amerikanska artister, se på Van Morrison, han betraktas inte som religiös artist trots att han sjunger om Gud i varje låt.
Vad det blir av allt framöver är oklart. Ett släpp då och då, ett helt album, en turné i mindre format...ingen vet. Tiden får visa vart det bär.