Höstlöven dansar fram i blåsten, men Visby är långt ifrån folktomt trots att det är tisdagkväll mitt i oktober. Hanna Haraldsen och hennes två kollegor, som besöker Gotland för en konferens, är på väg mellan två krogar.
– Vi försökte boka Bakfickan, men det var fullt, säger hon, och berättar att de ändå fick avnjuta förrätten där, macka med gubbröra, innan de nu är på väg till restaurang Plaza för varmrätten.
Uteserveringarna utanför på Stora torget har ännu inte plockats in för säsongen, som är långt ifrån över. Värme och glada skratt strömmar ut från Bakfickan, där Lars Söderdahl lägger upp Smögenräkor i små träaskar för servering.
– Uteätarbeteendet växer sig starkare och fler och fler går ut och äter, konstaterar Magnus Larsson, ordförande i Gotlands krögarförening.
Han tror att middag och ett par timmars avkoppling på någon av öns restauranger har blivit en viktig pusselbit i många gotlänningars vardag.
Och Gotland sticker ut. Jämfört med andra orter i motsvarande storlek är Visby krogtätt. De senaste tio åren har krogbranschen också vuxit kraftigt, sett till antalet serveringstillstånd per 10 000 invånare över 15 år i Folkhälsoinstitutets tillståndsregister. Utskänkningstillstånden har ökat med nära 50 procent och antalet krogar på ön har blivit 80 fler på tio år.
– Det är en häftig utveckling av restaurangutbudet i Visby, men även på landsbygden, som får hela Gotland att leva, säger Magnus Larsson.
Lennart ”Lenta” Rosenlund har som krögare på Munkkällaren följt utvecklingen i 40 år:
– Att Visby kan ha drygt 30 krogar öppna en onsdag i november är fantastiskt, säger han.
”Lenta” fyller 60 nästa år och är själv en del i förklaringen till det ökade utbudet och det ökade antalet kroggäster.
– Det har blivit ett generationsskifte. Vi som är 45 till 60 år nu går ut och äter, för det har vi alltid tyckt är kul. Samtidigt går de som är yngre också ut, säger Lennart ”Lenta” Rosenlund.
Han konstaterar att den stora ökningen inte ligger i nattklubbar, utan istället i att allt fler gotlänningar gärna lägger pengar på mat och dryck.
– Folk tycker om att gå ut och äta god mat, säger han.
Medan skymningen lägger sig över Strandgatan serveras Mimmi Gibson och Ulrika Kjellström middagen av Isabelle Alverdal på Kitchen and Table.
Mimmi Gibson går ut och äter någon gång i månaden, och hon har ett av svaren till varför allt fler gotlänningar trivs på krogen.
– Det är socialt och mer än bara maten. Sällskapet är det viktigaste, säger hon.
Det är precis vad de fyra lärarna och före detta kollegorna vid Wisbygymnasiet tycker.
– Inte för dyrt, och det viktigaste är att man sitter så att man ser varandra och att det inte är för skränigt, säger Monika Wigren om vad som prioriteras när de fyra väljer restaurang.
Deras krogbesök, alltid på vardagar mitt i veckan, började egentligen som en uppladdning inför filmstudion, men biobesöken är numera slopade och maten det som återstår.
– Jag går absolut ut mer nu än för tio år sedan. Då var barnen yngre och det var inte så många restauranger öppna i veckan, säger Lena Smitterberg som väntar på att Annie Eriksson ska servera maten de just beställt ur menyn på Amarillo.
Fler gäster som inte bokat bord välkomnas ändå i dörren av restaurangchef Elin Karlström Esteryd. Blir restaurangen full menar hon att krögarna hjälps åt.
– Har vi fullt rekommenderar vi varandra. Jag upplever att det är tryck även på vardagarna, av gotlänningar, konferensgäster, men även många från andra delar av världen som USA, Tyskland och England, säger hon.
Både Amarillo, Kitchen and Table och restaurang Brooklyn, på andra sidan torget, har öppnat under de senaste fem åren och finns med i statistiken över ökade antalet utskänkningstillstånd.
– Vi öppnade 2015 och har öppet sju dagar i veckan. Jag är förvånad på ett positivt sätt att det är så mycket folk i rörelse och som är ute och äter, säger Lisa Eksholm på Brooklyn.