En kartläggning av konstnärerna har aldrig gjorts, men Berit Ångman Svedjemo har tittat på jämställdheten när regionens gestaltningsuppdrag fördelas.
Region Gotlands konstsamling innehåller runt 5 000 verk, det är alltifrån oljemålningar till ljusinstallationer. Varje år köps ny konst in och i samband med ny- och ombyggnationer läggs en procent av byggbudgeten på konstnärlig utsmyckning, enligt den så kallade ”1-procentsregeln”.
Berit Ångman Svedjemo har tagit fram uppgifter om vilka konstnärer som utfört dessa uppdrag åt regionen under de senaste sex åren. Siffrorna visar en liten övervikt på kvinnliga konstnärer. 45 procent av uppdragen gick till kvinnor, 33 procent till män och 22 procent till konstnärsgrupper.
– Vi håller en jämställd nivå. Jag tycker att vi ska vara nöjda med det här faktiskt, säger Berit Ångman Svedjemo.
Om man tittar på vart pengarna har gått så ser det ungefär likadant ut, en liten övervikt på kvinnliga konstnärer. Det beror till stor del på att uppdraget, värt 700 000, för att utsmycka arenahallen gick till Katarina Löfström. Hon skapade det interaktiva konstverket Mareld, ett ljusspel på fasaden som förändras beroende på vad som sker i hallen.
– Det är inte så ofta det är sådana här stora uppdrag på Gotland och nu råkade det vara så att en kvinna fick det här, säger Berit Ångman Svedjemo.
Även om ingen kartläggning har gjorts över regionens konstsamling så tror Berit Ångman Svedjemo att den äldre konsten kan dras med samma snedfördelning som konsten hos länsstyrelsen.
– Jag kan ändå gissa historiskt att det är ganska mycket män. Men det har också funnits starka kvinnliga konstnärer på den här ön, säger hon.
Det är angeläget att den offentliga konsten förnyas och att den speglar samhället, menar hon.
– Det är lika viktigt med mångfald när det gäller till exempel etnicitet och HBTQ. Och jag tycker att vi har den medvetenheten i inköpsgruppen, säger hon.
Trots att medvetenheten finns, enligt henne, så återstår ännu mycket att göra. Under förra året köpte regionen exempelvis in sitt första videoverk som gjorts av en ung konstnär med rötter i Afghanistan.
– Världen ska också komma in i vår konstsamling. Det ska vi bli bättre på, säger hon.
För tillfället arbetar hon och hennes kollegor bland annat med att förnya konsten på onkologavdelningen på Visby lasarett, att konstnärligt gestalta den ombyggda psykiatriska kliniken och Wisbygymnasiet, som snart invigs.
– Det behövs mer samtidskonst i samlingen för det är ganska många fiskelägen, om man hårddrar det. Sammanfattningsvis skulle jag säga att vi har en medvetenhet kring det här. Det skulle kunna finnas fler perspektiv i samlingen, men det kommer det att bli framöver, försäkrar hon.