En fröjd för öga och öra bjuder Folkets bio sin publik nu på lördag 7 oktober när de visar Vivaldis barockopera ”Il Giustino” (Justinus) i en inspelning från Drottningholms slottsteater i Stockholm. Den här operan har aldrig tidigare spelats i Sverige.
Antonio Vivaldi (1678-1741) är väl mest känd för ”De fyra årstiderna” men han skrev massor av underbar musik av alla de slag. Femtio operor blev det. ”Il Giustino” handlar om kejsar Justinus i antikens Rom. Kärlek, krig, politik och kamp om makten för handlingen framåt.
Regissören och dirigenten George Petrou och scenografen Paris Mexis blev helt betagna när de kom till Drottningholmsteatern. Den byggdes 1766 och är världens enda teater där scenmaskineriet är i original och fortfarande används och teatern står på världsarvslistan. I den här uppsättningen förflyttas handlingen till Gustav lll:s tid. I en hopfantiserad pjäs i pjäsen använder man sig av det mesta av det berömda teatermaskineriet. Publiken får se hur allting fungerar. Kulisserna byts ideligen, golvluckorna svänger upp, åskan dundrar och när det är dags för arian ”Ett regn av bittra tårar” smattrar regnmaskinen igång på förscenen. Här finns massor av vackra och roliga scenerier och dräkter att titta på.
I denna färgstarka version handlar operan om Giustino, en scenarbetare som räddar en drottning från en påflugen karl. Ett teaterspöke (!) blir förtjust i Giustino och ser till att han trots hämndlystna och intriganta rivaler når samhällets högsta topp, vinner sitt hjärtas utvalda och får både kärlek och makt.
Vivaldis barockopera är bländande skön och spelglada Drottningholmsteaterns orkester får den underbara musiken att glittra. Vilket schvung, vilken svikt i de snabba löpningarna och vilken ömsint intimitet och följsamhet i de vackra ariorna! Hela sångarlaget (tre countertenorer, två sopraner och en mezzo i en byxroll) har lovordats både för välljudet och scennärvaron.
”Il Giustino” beräknas pågå knappt fyra timmar med två rejäla pauser. Vivaldis musik gör alla på gott humör. Den här barockoperan blir ett riktigt glädjebloss i höstmörkret.
Lena Torndahl
Sopranerna Sofie Asplund och Johanna Wallroth och mezzon Linnea Andreasson bjuder på fina rolltolkningar och ett vokalt fyrverkeri när de till synes utan ansträngning briljant flätar samman de avancerade melodislingorna.
Countertenorerna Yuriy Mynenko, Juan Sancho och Federico Fiorio bländar med sina smidiga, täta och pregnanta stämmor och stilsäkra framföranden i de tekniskt svåra rollerna.