Dansare i öppningsscenen av "Madame Butterfly".
På lördag visar Folkets bio Puccinis älskade opera ”Madame Butterfly” i direktsändning från Metropolitan i New York.
Giacomo Puccini (1858-1924) växte upp i en musikerfamilj och slog snabbt igenom med sina operor, fyllda av dramatik och känslosvall. Musiken präglas av klangsötma och sentiment och handlingen är lätt att hänga med i. De älskade operorna ”Tosca”, ”La Bohème” och ”Manon Lescaut” blev genast populära och de är fortfarande ständigt på repertoaren runtom i världen.
Annat var det med ”Madame Butterfly” som hade premiär 1904 på La Scala i Milano. Publiken buade, men det brydde sig Puccini inte om. Han var säker på att han hade skrivit ett mästerverk – och han fick rätt. Vid det här laget har operan gjort succé i drygt ett sekel.
Handlingen i ett nötskal: Kärlek, svek och djupaste sorg i Japan vid 1800-talets slut. Pinkerton (amerikansk sjöofficer och en riktig lymmel) blir förälskad i japanska geishan Cio-Cio-San, även kallad Butterfly. De gifter sig. Strax därpå reser Pinkerton tillbaka till Amerika och lämnar den gravida Butterfly som sedan ensam uppfostrar sonen Sorgbarn medan hon väntar på att hennes älskling ska komma tillbaka. Pinkerton återvänder till Japan några år senare men då har han med sig sin amerikanska hustru Kate. De ställer krav på Butterfly. Dramatiken ökar och tragedin går mot sitt obevekliga slut.
Musiken är sensuell och lättillgänglig och glansnumren många. I första akten finns kärleksduetten ”Natten kommer” och i den andra akten sjunger Butterfly arian ”En vacker dag” om hur hon förtröstansfullt väntar på Pinkerton fast åren går. Här finns den berömda ”Körsbärsduetten” mellan Butterfly och tjänarinnan Suzuki. I tredje akten kommer Pinkertons ångerfulla farväl-aria och den gripande stund när Butterfly väljer sitt öde. Här finns bubblande lycka och sorgkantad dramatik.
När "Madame Butterfly" hade urpremiär i Milano 1904 buade publiken, men det brydde sig Puccini inte om. Han var säker på att han hade skrivit ett mästerverk.
Kritikerna öser lovord över scenografin, kören, orkestern och sångarlaget. Sopranen Asmik Grigorian triumferar i den svåra rollen som Butterfly, mezzon Elisabeth DeShong sjunger livserfarna tjänarinnan Suzuki och tenoren Jonathan Tetelman spelar Pinkerton, stilig officer men en opålitlig lymmel. Operan sjungs på italienska men är textad till svenska och föreställningen beräknas pågå i drygt tre timmar inklusive en paus.