Kjell Andersson
”Ingen går hel ur det här. Mitt liv i den svenska musiken”
Albert Bonniers förlag
Kjell Andersson – kreativ maktfaktor, visionär med fingertoppskänsla, bossen bakom det svenska popundret – har skrivit sina memoarer. ”Ingen går hel ur det här. Mitt liv i den svenska musiken” är en tätskriven lunta på nära 600 sidor där den forne producenten berättar om sitt liv i musikens tjänst. I fyra decennier var han artist-och repertoarman på den svenska grenen av skivbolaget EMI och ansvarade för en stor del av utgivningen från 70-talet och framåt. Han upptäckte, producerade och formade mängder av artister och band under den svenska popmusikens guldår: Ulf Lundell, Plura Jonsson i Eldkvarn, Gyllene Tider, Eva Dahlgren, Marie Fredriksson, Per Gessle och Mauro Scocco för att nämna några.
Kjell Andersson har alltid brunnit för musik. I de självbiografiska avsnitten berättar han om hur den svåra uppväxten satte sina spår. Han talar om vredesutbrotten, ångesten och den sköra självkänslan men också om sin såriga revanschlusta. Musiken blev hans fristad och så småningom hans levebröd.
Han lyssnade på pop, visa och rock, han lärde sig att bygga musik. Han gjorde karriär. Tack vare sitt kunnande, sin erfarenhet och viljan att förlösa artisternas kreativitet blev han en stor maktfaktor i branschen. Han hade näsa för talanger, han skapade karriärer, han bidrog med yrkeskunnande och resurser men ville också förverkliga sina egna visioner om hur musiken skulle tolkas. Det ledde till konflikter.
Författaren varvar sin flödiga levnadsberättelse med glimtar ur yrkeslivet. Han beskriver noggrant och kunnigt skivinspelningar in i minsta detalj, ner på nördnivå. Han berättar om framgångar, motgångar, bråk och försoningar. Han skriver en del om sin relation till Ulf Lundell och om sitt mångåriga förhållande med Bodil Malmsten men annars är det musiken, den raka linjen från svensk visa till lyrisk rock, som står i centrum. Han hyllar hantverket, tålmodigheten, precisionen. Han skriver om drömmarna, visionerna, jakten på den rätta, den sanna klangen som ska få musiken att flyga.
Kjell Anderssons självbiografi är trots omfånget (den borde ha kortats ner) både välskriven och intressant. Kunnigt, medryckande och insiktsfullt om den svenska popmusikens gyllene år när den sorgsne men kreative skivmogulen styrde med järnhand över de nyupptäckta stjärnorna.