NY BOK
Towan Obrador: Månskugga
Storge förlag
Känd på hela Gotland sedan decennier är Towan Obrador. Hon har varit bibliotekarie och barnkultursekreterare, sysslat med dans, teater och akrobatik, varit medlem i gycklargruppen Pax och deltagit i olika aktiviteter under Medeltidsveckan. När hon gick i pension började hon skriva böcker och har snart kommit upp i dussinet fullt.
Höstens bok heter ”Månskugga” och utspelar sig under 1930-talet i Stockholm och på Gotland. I centrum står Sigrid och Sara, två kvinnor som fått sina törnar i livet. Sigrid växte upp i ett läger i Tantolunden i Stockholm men kom som tonåring till Gotland på tillfälligt besök. Då var hon höggravid och födde en dotter som hon övergav och lämnade utanför en stuga i Västerhejde. Sedan återvände hon till Stockholm och ett liv i utanförskap.
Själen orkade inte med, hon togs in på Konradsberg, även kallat ”Dårarnas slott”. Där fick hon stanna länge men så småningom tillfrisknade hon och livet tog en ny och bättre vändning. Sigrid fick nämligen tjänst som sjukvårdsbiträde och vaktmästare på Högalids vårdhem där hon nu tar hand om vilsekomna kvinnor som behöver tak över huvudet.
Sigrid trivs och blommar i sin nya ansvarsfulla roll. I kvinnobaracken på Högalids vårdhem träffar hon unga Sara som nyligen avtjänat ett långt fängelsestraff. Efter många konflikter växer en djup vänskap fram mellan dem, de blir som mor och dotter. Sara är gotländska, hon vantrivs på fastlandet och längtar ständigt hem till sin ö. Sigrid bävar. Gotland vill hon egentligen inte återse, men tankarna på barnet hon övergav plågar henne.
Hon beslutar sig för att försöka ta reda på vad som hänt. En vårmorgon går Sigrid och Sara ombord på båten som ska föra dem till Gotland. Där tar livet plötsligt en ny vändning för både den åldrande Sigrid och den unga Sara. Så pass mycket går att läsa sig till i baksidestexten, men mer ska inte avslöjas här.
Utsatthet, ensamhet, utanförskap och ett sökande efter de egna rötterna är bärande teman. Här finns också kärleksdrömmarna och hoppet om att få en egen familj, att vara en länk i en lång kedja och att finna sin plats. Dessa teman präglar även de tidigare böckerna och detsamma gäller Towan Obradors vana att fläta in bibelcitat, diktfragment och strofer ur psalmer i löpande text.
Som så ofta förr kastas romanfigurerna mellan glädje och sorg medan åren går och den mörka vintern följs av vår.