Bokrecension
Hilary Mantel
Spegeln och ljuset
Översättning Jesper Högström
Weyler 2020
Hilary Mantel heter författaren till en fascinerande krönika om engelskt 1500-tal på bortemot 2000 sidor. Tredje och sista delen, ”Spegeln och ljuset”, har nu kommit på svenska, mästerligt översatt av Jesper Högström. Huvudperson är Thomas Cromwell, ”lordkansler” (regeringschef) hos den legendariske Henrik VIII.
Mantel fuskar inte. Hon har grävt djupt i källmaterialet. 1500-talets England lever upp. Persongalleriet är överväldigande rikt. Men läsaren måste hålla tungan rätt i mun för att hänga med – eller kanske läsa något selektivt här och var för att komma framåt.
Kungen döljer sina beslut i det längsta. De många rådgivarna kretsar kring honom i skräckfylld väntan: Ett misstag och du kan spärras in i Towern och eventuellt avrättas. Inbördeskrig kan utlösas. Farliga lekar minsann.
Thomas Cromwell utmärker sig i spelet. Han är smidig och retar inte upp kungen. Till skillnad från de övriga, högadliga, rådgivarna är han en man av folket. Mot alla odds blev han kungens främste rådgivare och suverän på att förse kungen med pengar och jord från klostren och adeln.
I takt med hans makt växte hatet mot honom. Inte bara bland högadeln. Stora delar av befolkningen var katolsk och provocerades av de många klosterindragningarna. Snart efter att Cromwell fått de högsta utmärkelserna låter kungen döda denne sin dugligaste rådgivare.
Den andra delen av romansviten slutade med att kungen och Cromwell i samförstånd fått drottning Anne Boleyn halshuggen. I början av denna tredje del väntar kungens tredje hustru Jane barn men avlider i barnsäng. Så småningom planeras ett fjärde äktenskap. Den tonåriga tyska prinsessan Anna har valts ut. Hon blir utsatt för ingående besiktningar och skickas sedan över till England. Bröllopet ska just äga rum. Plötsligt är Anna full av brister. Kungen backar och krånglar sig ur det äktenskapet.
Historiska romaner är i stort sett av två slag. Vissa författare försöker dra lärdom av det som skett och sätta in det i ett utvecklingsschema. Berättelserna ger referenser till vår tid och vill ge en nyckel till dagens samhälle.
Andra romaner söker ge läsarna en inlevelse i en historisk tid med ett annat sätt att leva och tänka. De vill skapa en upplevelse som i ett slags rollspel. Hilary Mantels romansvit är en sådan.