En pärlemorskimrande engelsk miniatyr

J. L. Carrs "En månad på landet" är bland det mest välskrivna Håkan Anderson läst på länge.

Foto: Pressbild/Heulwen Cox

Recension2023-11-08 14:01
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ny bok

J. L. Carr

En månad på landet

Översättning Ragnar Strömberg

Modernista 2023

”När tåget stannade snubblade jag ut, medan jag knäade och sparkade ryggsäcken framför mig. Längre bort på perrongen ropade någon med förtvivlan i rösten: Oxgodby… Oxgodby.”

Så här klassiskt börjar romanen, som utkom första gången 1980 i Storbritannien och som nominerades till Bookerpriset och erhöll The Guardian Fiction Prize. 

Den som, i augusti 1920, stiger av tåget är Tom Birkin en ung konservator som kämpar med att återhämta sig från upplevelserna i första världskrigets skyttegravar och som dessutom blivit lämnad av sin fru.

Birkin har hyrts in för att under en månad restaurera en överkalkad väggmålning i den medeltida kyrkan i Oxgodby, en liten by i norra Yorkshire. Han får klocktornet som bostad, arbetar nästan från gryning till skymning men hinner också ta del av byns sociala liv. Sommaren är ovanligt torr och varm och det vackra landskapet och den lugna livsrytmen läker både Birkins nerver och de ticks och den stamning han ådragit sig i skyttegravarna.

En arkeolog, Charles Moon, söker samtidigt en gammal grav alldeles utanför kyrkogårdsmuren. Han och Birkin för intressanta samtal om sina respektive arbeten. Där finns också kyrkoherden med den unga, vackra frun som gärna gör sig ärende till kyrkan. Och där finns stationsmästaren Ellerbeck och hans familj som tar Birkin till sitt hjärta.

Handlingen i romanen är skissartad. Inga stora mysterier, ingen stor dramatik, inga stora avslöjanden, bara dagar som går som de alltid gjort. Det hela berättas av Birkin när han på äldre dagar ser tillbaka på tiden i Oxgodby. Det blir till en berättelse, som trots att den bara är 123 sidor lång, ändå känns fylld av rikedomar.

Carrs insikt i muralt restaurationsarbete känns förtroendeingivande. Det är som en berättelse i sig att följa Birkin när han oändligt långsamt frilägger målningen, bit för bit och upptäcker både förbluffande färger och förmåga till gestaltning hos den medeltida artisten om vilket inget är känt. Att dessutom Moon finner graven och att den kan kopplas till målningen som föreställer den yttersta domen är ändå ett mysterium som får ett slags svar.

En månad på landet är utsökt översatt av Ragnar Strömberg. 1987 blev den filmad med Colin Firth som Birkin och Kenneth Branagh som Moon, den senares filmdebut.

Det här är en av de mest välskrivna böcker jag läst på länge och är man förtjust i den engelska litteraturen är den ett absolut måste.