"NyĂ„rsrevy i Klintehamn har blivit en tradition, men allting Ă€r inte som vanligt den hĂ€r gĂ„ngen." Med de orden inledde jag min recension av fjolĂ„rets revy âKnallhattar & Frostslipsar", och de gĂ€ller i lika höga grad ett Ă„r senare. NĂ€r Roland Olsson överlĂ€mnade manuspennan till Palten trodde mĂ„nga att detta var början pĂ„ ett nytt kapitel i Gotlandsrevyns historia. Men kort dĂ€rpĂ„ hade Palten och flera andra rutinerade revyrĂ€var aviserat sina avhopp, sĂ„ nĂ„got vĂ€nt blad blev det knappast; snarare ett skrynkligt utkast i papperskorgen.
Ăns frĂ€msta revysĂ€llskap Ă„tervĂ€nder följaktligen med mĂ„nga nya ansikten i ensemblen och blankt papper i skrivmaskinen.
FörestÀllningens namn, "I vÄtt och torrt", anspelar förstÄs pÄ turbulensen under förra Äret. Annars berörs det som skett bakom kulisserna knappt alls i Ärets show.
SjĂ€lvbespeglande glirningar och skĂ€mt pĂ„ Gotlandsrevyns egen bekostnad fanns det gott om i âKnallhattar & Frostslipsar", och kanske ville man helt enkelt inte göra samma sak tvĂ„ Ă„r pĂ„ raken. ĂndĂ„ kan jag tycka att det blir lite underligt att elefanten i rummet aldrig fĂ„r ta plats i scenljuset.
"I vĂ„tt och torrt" hĂ„ller sig för det mesta till de sĂ€kra korten. Vi bjuds pĂ„ sketcher om Destination Gotland, paneldebatter mellan öns toppolitiker, nĂ„gra sockennedslag, samt lomhörda tanter och knipsluga bönder. Det mesta Ă€r sig likt med andra ord â fast lite sĂ€mre.
Visst, Rune Fröling, Oliver Lundberg, Jessica Pettersson och Fredrik Willstrand utgör vÀlkomna tillskott i truppen. Och Niklas Sojde, som fÄtt en mer framtrÀdande roll under sitt andra Är med revyn, gör faktiskt en förvÄnansvÀrt lyckad ansats att axla Paltens fallna mantel.
Problemet Àr manuset, som nog hade mÄtt bra av att stramas Ät ordentligt pÄ sina stÀllen.
Nu tar det sig förvisso i andra akten, men första timmen av "I vÄtt och torrt" Àr en ganska seg historia dÀr varje komisk poÀng dras i lÄngbÀnk.
Till skillnad frÄn tidigare Är saknas en huvudförfattare. Ett medvetet drag har det sagts, men jag undrar om inte resultatet hade kÀnts mer fokuserat om nÄgon tagit pÄ sig det övergripande ansvaret.
Det bör understrykas att mina reservationer frĂ€mst rör sketcherna. Sett enbart till musik- och dansnumren Ă€r "I vĂ„tt och torrt" kanske den bĂ€sta revyn pĂ„ flera Ă„r â mycket tack vare nykomlingen Fredrik Willstrand, som förstĂ€rker den redan stabila sĂ„ngduon Niklas Sojde och Julia Westberg.
Trots avhoppen rÄder det alltsÄ ingen brist pÄ talang i Gotlandsrevyns nya ensemble. Men man behöver nog ytterligare ett Är för att förverkliga potentialen.