Allting stämde. Vackert väder, fullsatta lokaler med glad och klappvänlig publik, intressanta artister och sångare och ett flödande generöst urval av fantastisk musik av alla möjliga slag. De inbjudna stjärnorna lyste på Staffan Schejas succéfestival och publiken hade lyckan att få se och lyssna på idel berömdheter som gjort en avstickare till Gotland för att musicera, umgås och bilda nya musikaliska konstellationer.
Konserterna var fulla av fiffiga överraskningar och raffinerade speglingar och stämningen växlade från himlastormande passion till avklarnat vemod.
Veckan bjöd på många oförglömliga ögonblick. Sopranen Elin Rombo sjöng ”Changing Light”, den finska kompositören Kaija Saariahos kända verk om människans förundran inför universums gåtor. Virtuost, drabbande men rätt svårtillgängligt. Nog vore det härligt om någon läste den vackra texten först så att alla kunde begrunda orden, för stycket är fantastiskt. Ibland sjungs det till flöjt men den här kvällen ackompanjerades Elin Rombo av violinisten Anders Kjellberg Nilsson.
Det musikaliska radarparet Elin Rombo och Michael Weinius hade många strängar på sin lyra. Finalkvällen bjöd de på en sensationell tolkning av Frantz Schuberts ”Erlkönig” tillsammans med en stråkoktett i arrangemang av suveräne violinisten Anders Kjellberg Nilsson. Mörkt om kampen mellan ont och gott. Sedan växlade de över till operett, smältande ljuvt och romantiskt, medan de elegant och med glimten i ögat dansade valsen ur ”Glada änkan”. Härliga kontraster och snabba genrebyten höll publiken på alerten.
Prisbelönta Fredrik Lindborg Trio spelade vacker musik av Lars Gullin och Georg Riedel och deras hårdsvängande jazz fick hela ruinen att koka. De hade sällskap av en stråkkvartett och det lät helt suveränt. Fredrik Lindborg spelade både baryton-, tenor- och sopransax, Daniel Fredriksson satt bakom trummorna och Martin Sjöstedt spelade bas.
Bandet håller traditionen levande när de tolkar Lars Gullin och Georg Riedel men de får musiken att låta nytvättat fräsch och oväntad. Så bra!
Mats Bergström bjöd på raffinerade gitarrtolkningar och Kristina Winiarski, cello och Thomas Rudberg, piano gjorde en himlastormande passionerad version av Rachmaninovs cellosonat.
En härlig, varierad och spännande kammarmusikvecka är till ända men minnena lyser som små eldar på vägen och nästa år lovade Staffan Scheja att festivalen är tillbaka.