Tredje delen i Agnetas vikingaserie

"En bra bok för den som gillar spänning och samtidigt lära sig om hur man levde på 800-talet", skriver GT:s litteraturkritiker om Agneta Arnesson Westerdahls bok "Offergudar".

"Som vanligt är det en väl bearbetad bok med stor faktakoll", skriver GT:s recensent om Agneta Arnesson Westerdahls senaste bok "Offergudar".

"Som vanligt är det en väl bearbetad bok med stor faktakoll", skriver GT:s recensent om Agneta Arnesson Westerdahls senaste bok "Offergudar".

Foto: Privat

Recension2021-06-30 09:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En ny bok

Agneta Arnesson Westerdah

Offergudar 

Historiska media 2021

Tredje delen i släktkrönikan i vikingaserien börjar år 845. I förra boken ”Vinterkrigare” var Rindi huvudperson och det är hon också i denna, när stora delar av familjen reser mot Mälardalen. Ormika, slavhandlaren som Rindi lärde känna i den förra boken är också ombord. Med finns också en besättning av fåröbor, anonymt benämna ”Broskogsmännen”. 

Ormika, påverkad av Rindi, vill byta handelsvara från slavar till järn. Och järn finns det i Järnbärarland, området runt Siljan. Men för att komma dit måste de gå via två kungar i Svearnas land, som också är bröder och som är i konflikt med varandra. Mycket för att den ene tillåter kristna, som Ansgar, att verka i Birka. Medan den andre ser med fasa på hur Vite krist skulle konkurrera ut de gamla Asagudarna.

Konflikt blir det också mellan Ormika och en av kungarna om Rindis gunst. Rindi själv har svårt att bestämma sig vem hon ska välja, men bestämmer sig till sist. Ett blot med människooffer sår också split mellan modern Saga och Rindi. 

Som vanligt är det en väl bearbetad bok med stor faktakoll. För mig som, som historiskt intresserad var det  en lärobok om järnhandeln under vikingatid. Men också att det fanns kvinnliga skeppsägare som seglade sina egna båtar. 

Den traditionella konflikten mellan två män om en kvinna och kvinnans tvehågsenhet mellan dem, fungerar bra och historien flyter på som den ska. Jag förundras över att de hästkapplöpningar, som förekom då, hade ett så udda pris. Vinnarens häst skulle offras till gudarna vid nästa blot, som det stora blotet vid Uppsala. För oss ter det sig mycket märkligt, men då var ett offer mycket värt och det fanns till och med människor som självmant erbjöd sig att vara offer. Idag kallar vi sådant för religiös extremism. 

Det enda i boken jag saknar är mer om Saga och hennes tankar, huvudpersonen i den första boken ”Havets hundar”. Hon kommer bort lite och vi får inte veta hennes tankar fullt ut vid exempelvis blotet.

Fårö och Gotland finns med i handlingen då deras gård ligger på Fårö och som en son stannar kvar och sköter. Vi får även besöka Ormikas förra hem, Spillings på norra Gotland. Men det är resorna och dess händelser som är huvudhändelserna i boken. Kryddat med konflikter, mord, dråp och svek. Det föranas om att i nästa del ska de resa till  Miklagård och vi lär få läsa om den resan om något år. Säkerligen lika väl bearbetat då författaren själv gjort studiebesök i Istanbul.

En bra bok för den som gillar spänning och samtidigt lära sig om hur man levde på 800-talet.