Kyrkbänkarna fick kompletteras med extrastolar och övre läktaren tas i anspråk i Vårdklockans kyrka i Visby på söndagskvällen. Orsaken var Krister Dahlströms gitarr recital, ingående i Musikaliska sällskapets konsertserie.
Det var en belåten interpret som blickade ut och upp över auditoriet när han tog tribunen i besittning. Krister Dahlström lovade att bjuda på ett varierat program och så blev det verkligen. Han tog åhöraren med på en gitarristisk resa som bjöd på musik från växlande världsdelar, med olika temperament och från skilda århundraden.
Klassika gitarrnamn inledde. John Dowlands vackra "Lacrimae Pavane" följdes av fyra Chopininspirerade pärlor signerade Francisco Tarrega.
Heitor Villa-Lobos var representerad med några av sina stillsamt dramatiska preludier. Krister Dahlström harangerade kompositören eftersom denne "hade modet" att skriva direkt för gitarr.
När det var dags för J S Bach passade solisten på att undervisa publiken lite i den svenska hårdrocksgitarristen Yngwie Malmsteens Bachstölder.
William Walton skrev "Five Bagatelles" för den brittiska gitarrvirtuosen Julian Bream. Här fick publiken höra två av dessa intrikata verk varav ett med klar Erik Satie-prägel. Solisten nödgades också för ovanlighetens skull använda noter.
I Manuel de Fallas "Millers Dance", ursprungligen balettmusik, ljuder flamencoinspirationen.
Krister Dahlström berättar gärna omkring sitt musicerande, alltifrån inspirationskällor till praktiska detaljer som tumnaglar och pannfett. Denna gång blev det dock ovanligt lite av detta. Men när det blev dags för en japansk avdelning i konserten kombinerades detta med hans återberättade japanska erfarenheter.
Japansk gitarrmusik är för majoriteten exotisk och kompositörsnamnen okända. Krister Dahlström missionerar gärna lite för dessa och undervisar om bakgrunder och versioner. Denna afton bjöd han bland annat på två versioner av folkvisan "Sakura" (som syftar på det blommande körsbärsträdet). De ljöd snarare som två skilda verk.
"Roligt att spela skum musik", menade solisten om Japan-satsningen. Publiken tyckte detsamma att döma av ovationerna.
Extranumret blev ett desto mer välkänt verk i form av det numera något slitna örongodiset "Cavatina". Ett verk som förknippas med filmen "Deer Hunter" och i John Williams version. Denne skrev dock inte verket utan det gjorde den brittiske filmkompositören Stanley Myers.
Krister Dahlströms säkerhet, känslighet och inlevelse i vitt skilda kompositionsvärldar firade denna afton triumfer.