Haimdagar fylld av skolmästare

Haimdagar är tillbaka – och det med råge. "Tidigare kan man ha kallat tidskriften för ett häfte, men den nya utgåvan är snarare en bok", skriver GT:s skribent Ola Sollerman.

En enda bild på en skolmästare finns i Haimdagar, bra nog med tanke på tiden. Det här är Olof Jakobsson, skolmästare och klockare i Hörsne. Född 1799, död 1883. Bilden från 1877.

En enda bild på en skolmästare finns i Haimdagar, bra nog med tanke på tiden. Det här är Olof Jakobsson, skolmästare och klockare i Hörsne. Född 1799, död 1883. Bilden från 1877.

Foto: Ola Sollerman

Litteratur2021-07-16 01:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tidskriften Haimdagar har inte setts till på några månader, men nu är den tillbaka. Med råge kan man påstå. Tidigare kan man ha kallat tidskriften för ett häfte, men den nya utgåvan är snarare en bok – på drygt 240 sidor.

Som vanligt har redaktören Anders R Johansson fyllt den rejält. Den här gången med skolmästare men också klockare. Sida efter sida, socken för socken presenterats skolmästarna från 1630-talet och fram till mitten av 1800-talet. Dock begränsat till landsbygden, Visbys lärare finns inte med.

Anders R har ägnat tusentals timmar åt att plöja igenom alla kända kyrkböcker, han har letat i mantalslängder, domböcker och mycket annat – ett minst sagt imponerande jobb!

Någon komplett förteckningar har han inte kunnat presentera, det finns luckor. Intet annat att vänta när man letar skolfolk 200 år innan vi fick 1842 års folkskolestadga. Roligt att han hittat också en och annan ”skolmoster”. Jodå, det hände att skolmästarnas hustru och döttrar hade minst så goda kunskaper som mäster själv.

Men – Anders R nöjer sig inte med det. Här finns också data och tabeller om vigslar, barnafödande, syskongrupper, livslängder, dödsorsaker och sociala förhållanden. Än en gång – imponerande!