Bokrecension
Isabel Allende
Långt bortom havet 2020
Förlag: Norstedt
Översättning Hanna Nordenhök och Hanna Axén
Originalets titel: “Largo pétalo de mar 2019”
Isabel Allende har gjort sig känd för en världspublik genom Andarnas Hus – en fascinerande historia om hur militärkuppen i Chile 1973 skär genom generationerna och ekot från sekler av motsättningar mellan rika godsägare, fattiga daglönare, ursprungsbefolkning, vänster och högerkrafter. I Isabel Allendes omfattande produktion finns också berättelser om Haiti, deckare och många personliga om familjerelationer. Den kanske mest berörande är nog Paula, som handlar om hur hennes vuxna dotter Paula går bort i en obeveklig sjukdom och författaren är med henne den sista tiden.
Många av hennes böcker handlar om viktiga händelser och personer i Chiles historia där hon lyckas att göra historiska skeenden levande. I den senaste boken, i svensk översättning “Långt bortom havet”, står Winnepeg, hoppets fartyg, i fokus. Den handlar om hur poeten Pablo Neruda 1939, vid den tiden konsul i Frankrike, på president Pedro Aguirre Cerda, lyckas ordna en transport med fartyget av några tusen flyktingar till Chile när diktatorn Franco tagit makten i Spanien. Det är en storslagen aktion, inte väl sedd av alla i Chile, men det räddade livet på många. Vi får följa ett ungt par som etablerar sig i Chile men som alltid drömmer om att återvända till Spanien. Efter militärkuppen 1973 i Chile tvingas de fly på nytt, till Venezuela.
Varje kapitel inleds med ett citat från Nerudas diktsamlingar eller hans självbiografi: “Jag bekänner att jag levat”. Däremot saknar jag en referens till det spanska orginalets titel: “Largo pétalo de mar”. Det är ett citat från en av Nerudas dikter “Å Chile, du långa kronblad av hav och vin och snö…du lindar ditt band av vitt och svart vågskum runt min midja…”. Den svenska översättningen följer väl orginalets lättlästa prosa och kan behålla läsaren i spänning.
Isabel Allende lyckas även i denna bok skildra historiska skeenden genom de enskilda människornas öden. De stora händelserna i boken är väl dokumenterade och det finns många förebilder till huvudpersonerna i Chile, som här tar plats i romanens form. De blir levande och kommer oss nära. Nerudas insats räddade livet på tusentals människor men berikade också Chile med ankomsten av unga professionella personer som bidragit till att utveckla landet.