Johan Byh är självlärd och har arbetat som tjärstrykare i 28 år. Nu har han gett taket på Rone kyrka en ny omgång tjära. Jobbet går ut på att pensla, rolla eller spraya tjära på träfasaden, för att skapa ett nytt skyddande lager.
– Tjärstrykning är rätt behandling av äldre byggnader. Men det måste göras om vart sjätte år ungefär, säger han.
En ny brädfordring måste strykas med tjära oftare än så. Johan Byh har redan varit till Rone kyrka en gång tidigare, i våras, för att lägga det första lagret tjära.
– Det ska helst ske under våren och sensommaren, säger han.
Tjärstrykning har fått en renässans under de senaste tio åren enligt Johan Byh. Fler har börjat använda det, men trots det så har många svenska företag slutat att tillveka tjära.
– Vi använder ungefär fem kubikmeter om året. Den mängden får man inte tag på i Sverige, så vi beställer från Serbien, säger Johan Byh.
Tjärstrykning är inget enmansjobb. Kollegorna Jakob Nilsson och Ludvig Olander är på plats och hjälper till.
– Jag har arbetat med det här i ett år ungefär och trivs med det, säger Jakob Nilsson.
Taktoppen sprayas med tjära med hjälp av en spraypistol. När det är klart tar man itu med de lägre partierna med en roller. Runt hela kyrktornet löper en byggställning. Plattformen och skyddsräckena fanns på plats efter de byggnadsarbetare som tidigare renoverat tornet. Tjärstyrkarna måste ha respekt för riskerna med arbete på hög höjd. Och:
– Det gäller att inte vara höjdrädd, säger Johan Byh.
Fotnot: Samfälligheten Gotlands kyrkor har i år beställt strykning med tjära på 17 kyrktak.