Magnus Lindgren på en av otaliga Jazzklubben-kvällar.
11 januari 1956 – inga presenter på frukostbrickan bredvid den sedvanliga tallriken med havregrynsgröt och svart kaffe! Presenten fick inte plats, säger den seriösa morsan! Du får gå ut i stora rummet och titta! Där stod ett piano, ett tjeckiskt Rösler!
Efter flitigt gehörsövande på aktuella schlagers, men inga noter. Komna till realskolan,13 år fyllda, blev vi med skolband med sättning gitarr piano, trummor, trumpet. När vi hjälpligt repeterat in sju-åtta låtar fick vi premiärspelning i skolans matsal. MÅNGA REPRISER!
Efter avlagd realexamen blev det läroverket i Schtáan (Skellefteå) 120 kilometer hemifrån. Nytt liv, nya kompisar, långt från barndomens bönhus. Göran, min nye vän, ledde mig in till kulturens labyrinter med konst, poesi i och JAZZ.
Efter flera års studier debut på arbetsmarknaden i Västerbotten, anlände vi till Visby den 15 augusti -71. På lärarjobbet snart bekant med några andra musikanter. Inom den lokala musikrörelsen, mycket tillåtande, myntades devisen ”Alle kan speile ”. Jag och mina två spelande kamrater tyckte att musikcaféet saknade en genre – skifflen! Vi övade in en låt och anmälde oss till den inspelning som skulle ske vid nästa tillfälle. Jag vill inte påstå att vi är särskilt stolta över resultatet, men Ramlösa Cykelklubb blev ordentligt etablerat! Men vi sa, som i skifflekretsar: We´ll just gonna pick a bale of cotton!
Musikcaféet på Borgen utvecklades till kulturföreningen Förbandelse som arrangerade konserter, mestadels folkmusik. Jag hölls mest hemma hos barna på landet, men plötsligt fanns jazzklubben i Kulturföreningen Roxys regi, först på Gutekällaren senare på Munkkällaren, där jag jobbade många år med kassascheman och artistmottagning! En yster och skapande tid!
Höjdpunkterna är många, men de under flera år avslutande konserterna med Esbjörn Svensson Trio i maj är fantastiskt att ha fått uppleva i lilla Visby!
PS-minne: Legendarisk amerikansk gitarrist håller oväntad konsert i Borgens nedervåning en kall och snöig vinterkväll. Dålig annonsering renderade endast sju-åtta personer. Han bad att få citera Orson Wells i en liknande situation: “I´m a writer, a composer, a manager and as well a performer and musician! What a pity that I´m so many and you are so few! "
Låt oss nyttja det rika och breda utbud som den gotländska kulturen kommer att erbjuda 2024! Gott nytt år!
annapera4@gmail.com