Ett av Karl Fredrik Mattssons falska mynt som väckte stor uppmärksamhet för ett antal år sedan.
Karl Fredrik Mattsson kommer från Piteå och är konstnär, copywriter, låtskrivare och författare. Mest känd är han kanske för de falska enkronorna som cirkulerade i landet i början av 2010-talet med budskapet "Vår horkarl till kung". Ett av mynten såldes senare på en auktion för över 80 000 kronor.
Numera är Karl Fredrik sedan länge bosatt i Stockholm, men spenderar en tredjedel av året på sin 1700-talsgård i Rute.
Karl Fredrik Mattsson, Den joggande rökaren
Det är också här som stora delar av den nya boken "Den joggande rökaren" utspelar sig. Läsaren får följa med i rökarens (Karl Fredriks) kamp mot cigaretterna i en bok som är skriven likt en träningsdagbok, med tankar och reflektioner från joggingturerna och om cigarettberoendet.
– Det är en protest mot alla böcker om "runners high" där alla ska vara så himla hälsosamma. Min bok ska inspirera till att må bra trots att man inte är någon maratonlöpare, säger han.
– Det finns också något väldigt demokratiskt med att vara ute och springa. Det är gratis, man kan springa överallt, när som helst, och det är inte så dyrt med utrustning som inom många andra sporter.
Karl Fredrik Mattson tycker, som han själv uttrycker det, att det är jäkligt tråkigt att vara ute och springa – det vet alla som har testat, menar han. Samtidigt älskar han att röka, nästan mer än livet självt.
– Jag har uppfunnit ett nytt koncept som jag kallar att "mikrojogga". Det betyder att jag springer korta sträckor ofta, i stället för långa sträckor sällan. Jag springer aldrig rundor som är längre än två kilometer, säger han.
– De som springer långt brukar säga att det är som värst i början. Mina rundor är bara "i början".
Karl Fredrik Mattsson spring aldrig längre än två kilometer, alltid samma rundor och belönar sig efteråt med en cigarett.
Metoden har fungerat väl för Karl Fredrik, berättar han, eftersom han alltid har tio minuter över till en löprunda.
– Det hade varit en annan sak om det varit ett längre runda. Då hade jag haft en massa ursäkter om att jag inte hinner.
För att omfamna tristessen springer Karl Fredrik också samma rundor. Och han gör det oavsett väder, om det inte är iskallt eller svinhalt, vill säga.
Efter varje löprunda belönar han sig själv med en cigarett. Sedan går han hem och skriver om rundan och de tankar som uppstått. Var tionde sida i boken har ett fristående avsnitt om antingen löpning eller rökning.
– Jag vill befinna mig i tristessens epicentrum, och att springa samma rundor gör att jag kommer dit fortare och kan utforska tristessen. Rökning ger en kick, men genom att tvinga mig själv att ha tråkigt hoppas jag det ska leda till att den kicken inte behövs längre.
En av de monotona löprundor som Karl Fredrik brukar ta när han befinner sig på Gotland är ute på Furillen. Hit brukar han ta sin bil, packa med sig lite dryck, kanske något mellanmål, och såklart – cigaretterna.
– Det finns ett stycke i boken då jag glömt ta med mig cigaretterna och får köra en halvtimmes omväg till Fårösund på väg till löprundan, berättar han.
Efter en joggingrunda på Furillen. De neongula skorna har varit favoriter som gjort joggandet mer lockande.
Läsaren får följa med Karl Fredrik på den ett år långa resan, genom livskriser, framgång, självförakt och försöken att fimpa ciggen.
– Livet sipprade till slut in i löpdagboken. Min yngsta dotter brukar önska sig stora saker när hon fyller år, som en hund, men det året var hennes högsta önskan på födelsedagen att pappa skulle sluta röka. Och så klarar jag inte ens det. Då känner man ett så stort självförakt, säger Karl Fredrik Mattsson.