– Som åttaåring drömde jag om att bli författare, berättar Maria Fredin med ett leende på läpparna.
64 år senare blev drömmen sann, men vägen dit tog några omvägar. I 20-årsåldern gav hon sig in i journalistiken och trots att författardrömmen levde kvar, så fick den läggas åt sidan när hennes liv tog en tragisk vändning.
– I 30-årsåldern blev jag änka. Då fick jag fokusera på att dra in pengar till familjen, säger hon.
Genom hela livet har Marias mamma berättat intressanta historier för henne. Berättelserna var så spännande att Maria började skriva ner många av dem och förvara texterna i en byrålåda. Efter moderns bortgång förstod hon att de kunde formas till en bok.
– Jag insåg att jag hade material till något i de där byrålådorna. Det fanns en helhet i det.
Maria satte ihop historierna till en stor sammanhängande berättelse. Manuset fick ligga till sig i två år innan hon till slut vågade skicka den till fyra stora och ett litet bokförlag. När det lilla förlaget tyckte om manuset kom det lite som en chock.
– Jag blev så förvånad och överväldigad när de hörde av sig, berättar Maria med ett stort leende.
Det blev starten på hennes roman ”96-åringen som skilde sig”, en berättelse om hennes mammas liv, från början till slut. Hur hon gifte sig med en narcissistisk man för att sedan skilja sig vid 96 års ålder. Marias alter ego Kajsa spelar själv en stor roll i boken.
Det var hon och hennes make som hjälpte mamman att ta sig ur det dysfunktionella förhållandet. Mamman fick flytta in med paret i lilla Stenkyrka, där hon också tillbringar sin sista tid i livet.
– Mamma skulle nog fälla en tår om hon fick läsa boken.
Skrivandet är bara en av Marias många talanger. Som ung studerade hon konst i San Fransisco under två år.
–1998 fick jag en hjärninflammation. Då började jag tänka: Vad ska jag göra nu? Då kom målningen tillbaka. Jag började måla lite, sen blev det mer och mer.
På gården i Stenkyrka har hon en egen ateljé där hon ställer ut sina oljemålningar. Just nu är väggarna täckta med målningar som föreställer bokens personer. Dessa bilder finns också med i boken.
– Några av dem som läst har tyckt att bilderna gett en extra dimension till romanen.
Här näst blir det en paus från skrivandet. Vad som väntar i framtiden är inte helt klart. Kanske blir det mer målande. På senare tid har Maria också tagit upp sitt gamla intresse för fiolspelande.
– Att ta upp saker på gamla dagar är nog lite av min grej, säger den 72 år unga Maria Fredin.