Nyligen presenterade den amerikanska teaterutbildningsorganisationen EdTA sin årliga lista över de mest frekvent uppförda pjäserna på USA:s högstadier. Föga förvånande toppades denna av förhållandevis lättviktiga historier som ”Skönheten och odjuret”, ”Familjens Addams” och en ”Midsommarnattsdröm”.
”Flugornas herre”, som skrevs 1954 av den blivande Nobelpristagaren William Golding, lyser däremot med sin frånvaro. Det beror nog inte bara på att källtexten råkar vara en roman. Bokens tematiskt svåra innehåll utgör förmodligen en betydligt större tröskel.
”Flugornas herre” börjar som en äventyrsberättelse när en grupp skolbarn blir strandsatta på en öde ö. Men det dröjer inte länge innan allt tar en mörk vändning. Goldings poäng är att till och med barn, sinnebilden för oskuld, kan vara kapabla till avskyvärda handlingar under fel omständigheter – ja, att döda andra barn rentav.
Roger Heinänen, lärare på Orionskolan i Visby, har velat iscensätta denna berättelse med gotländska skolungdomar i rollerna under flera år – och tidigare veckan var det till slut dags för premiären.
”Flugornas herre”, man ryggar ju tillbaka lite. Varför blev det just den?
– ”Flugornas herre” visar vad som händer när vuxenvärlden inte är närvarande i barnets liv. Vi ser samma sak i dagens Sverige. Det har blivit mycket diskussion i klassen kring händelsen i Huskvarna, där EU-migranten Gica blev brutalt ihjälslagen av en grupp ungdomar. ”Flugornas herre” kan möjligtvis hjälpa oss att förstå en så fasansfull nyhet, säger Roger Heinänen.
Han möttes inledningsvis av visst motstånd från eleverna – men inte på grund av det tunga ämnet. Nej, det faktum att Roger Heinänen bestämt sig för att hela pjäsen skulle spelas på engelska tedde sig betydligt mer skrämmande.
– Jag började översätta den till svenska själv, men kände att jag förlorade alldeles för mycket av storyn. Eleverna blev alldeles svarta i blicken när jag sa att ”nä, vi kör den på engelska”. Nu tänker de knappt på att dialogen är på ett annat språk – men de har fått jobba för det. 8:an är en väldigt känslig period i deras utveckling. Som jag ser det går det mesta vi gör de här åren ut på att bygga självförtroende hos våra elever, och där kan teatern spela en mycket viktig roll, säger han.
Mira Andersson och Mira Nilsson, två av dem som medverkar i uppsättningen, är jämnåriga med ungdomarna i boken, liksom med den pojke som sedermera dömdes för mordet i Huskvarna.
Kan man ens förstå att någon i er ålder kan gå så långt?
– Ja, säger båda unisont utan betänketid.
... Kan man?
– Jag tror att det har mycket med grupptryck att göra. Om mina kompisar hade peppat mig tillräckligt hade jag kunnat göra hemska saker, säger Mira Andersson.
Hur känns det att spela en pjäs som innehåller så mycket hemskheter?
– Inte så farligt. Det hade kanske varit annorlunda om vi pratade på svenska. Nu blir det en sorts distans, och sen förstår jag faktiskt inte riktigt alla repliker, svarar Mira Nilsson.
”Flugornas herre” framfördes i Orionskolans lokaler för föräldrar och andra intresserade vid två tillfällen tidigare i veckan. Någon fortsättning är än så länge inte inplanerad – men Roger Heinänen har sina drömmar.
– Det är en förhoppning jag har, att man skulle få till en teaterfestival här på Gotland, där ungdomar från hela landet skulle få medverka.