Charlotte Lautmann och Gunnar Sillén arbetade länge med sina bokprojekt på var sitt håll, men för två år sedan fick de kontakt och upptäckte att båda höll på med böcker om sjöfarten och hamnen i Slite. När de i går strålade samman för ett gemensamt boksläpp kunde de konstatera att böckerna kompletterar varandra bra.
Charlotte Lautmann är dotter till Carl-Bertil Myrsten. För fyra år sedan gav hon ut ”Farfars rötter”, som mer handlade om släkten än redarfamiljens fartyg. Den recensent som tyckte att ”Farfars rötter” innehöll för lite fartyg lär bli nöjd nu, för uppföljaren ”Farfars fartyg” är späckad med fartyg. Boken sträcker sig över tre generationer, från Johan Niclas som började med segelfartyg 1867, farfar Gustaf som bytte segel mot ånga, till Carl-Bertil Myrsten som med de rödmålade Vikingfartyg med Slite som hemmahamn blev en pionjär inom Ålandstrafiken.
– För Carl-Bertil var det mycket viktigt att visa upp de nya fartygen i hemmahamnen. Varje nytt fartyg var större än de tidigare, och när ”Olympia” skulle angöra Slite 1986 måste man tömma färskvattentankarna för att hon skulle kunna komma in, berättar Charlotte Lautmann.
Hon skriver medvetet ganska kortfattat om epoken med Viking Line, som för Myrstens Rederi AB Slite slutade med en uppmärksammad konkurs 1993.
– Tiden med Viking Line är dokumenterad i tidigare böcker, och konkursen skulle jag ha svårt att förhålla mig neutral till. Men Hans-Göran Björk har skrivit en utmärkt bok om den, säger Charlotte Lautmann.
Viking Lines fartyg finns även med i Gunnar Silléns ”Slite som hemmahamn”. Gunnar är sedan länge sekreterare i sjöfartsmuseets styrelse. Museet berättar en hel del, men han har grävt djupare för att ge en bredare bild av Slite hamns historia. Han redogör för cementfabrikens fartyg, andra rederier, Kustbevakningens verksamhet, lotsarna, tull och fisket.
– Jag har tidigare hållit föredrag om hamnens historia, men tyckte det var roligt att göra mer, säger han och berättar att bakom boken ligger två års arbete.
Sett till tonnage med Slite som hemmahamn hade hamnen sin storhetstid under 60- och 70-talet, tror Gunnar Sillén. Många fartyg anlöper hamnen även i dag, men det är inte samma aktivitet som förr.
– Jag hoppas att vi kan få tillbaka passagerartrafik till Slite någon gång i framtiden, säger Gunnar.
Både "Farfars fartyg" och "Slite som hemmahamn" har en upplaga på 1 000 exemplar.