När Rut och Sune Edberg hösten 1957 köpte gården vid Kruse ingick i avtalet att förre ägaren Theodor Lundgren skulle bo kvar ”ett tag”.
– Han skulle flytta till våren, men blev kvar i 16 år, berättar Sune.
Kvar med ”Farbror Lundgren” blev gårdens alla saker, bevarade sedan flera generationer tillbaka. Rut Edberg har spårat ägare tillbaka till 1614, så det fanns en hel del i gömmorna.
Hur var det att flytta rakt in i historien?
– Det var som att vinna första pris i ett lotteri. Jag har trivts varenda dag, säger Rut och berättar att hon alltid älskat gamla människor och deras historier.
Vid Kruse fanns allt som behövdes för att brygga dricku och åren ”Farbror Lundgren” var kvar lärde han Rut och Sune Edberg om gamla hantverkstraditioner.
I gömmorna fanns en hel del vackra gamla kläder. När Rut Edberg engagerat sig i hemslöjden fick hon frågan om hon ville visa upp dem. Det blev små utställningar, som senare följdes upp med att Rut började föreläsa som gårdens historia. Någon tyckte att berättelsen om Kruse svar spännande och skulle vara ett perfekt tema för hembygdsfilmaren Mats Ahlby.
– Han ställde upp direkt. Vi filmade gården under alla årstider, berättar Rut.
Den dryga timmen långa filmen finns att se på Youtube. När den spelades in 2009 hade Rut Edberg hittat en bunt Amerikabrev i chiffonjén i salen. Men om den brevväxlingen ville hon inte berätta.
– Nej, det var ingen rolig historia. En son på gården hade gjort pigan med barn och skamset emigrerat till USA 1886. Där hade han det svårt, berättar Rut Edberg.
Nu har det ändå blivit en bok om brev från Amerika. Några andra brev som Rut Edbergs dotter Gunilla hittade i en koffert på vinden var skickade av skomakarsonen Lars Löfbom till barndomsvännen Per Mattsson vid Kruse.
– De breven var jätteroliga att läsa. Vissa är tio sidor långa. Lars berättar om livet i USA och frågar hur det är i Sproge, berättar Rut Edberg.
För att ta reda på mer om Lars Löfbom besökte Rut Landsarkivet. Där hittade hon skolbetyg och protokoll från husförhör. I betyget har läraren gjort en randanteckning: ”Sällan får skolan någon sådan kunskapsrikare lärjunge”. Och i husförhörslängden antecknade prästen ”berömlig”.
Lars Löfboms brev fick Rut Edberg att för ett tag lägga undan Sproge och fokusera på USA, dit Lars Löfbom emigrerade 21 år gammal 1871. Där gick det bra för skomakarsonen.
– Men han hade hemlängtan och var hemma ett år i Sproge. Då hade han med sig frun Mathilda och dottern Louisa. Men det var så eländigt på Gotland, att han återvände till USA efter ett år. Frun och dottern blev kvar på Gotland, men de återförenades 1885 i USA, berättar Rut Edberg.
Lars Löfbom blev ”boss” för en guldgruva i Oakland. I de senare breven har han bytt namn till Louis Lisbon. Louis och Thilda fick sex barn, men inga barnbarn.
– Jag tog hjälp av släktforskaren Mats Ekedahl för att få fler uppgifter om familjen, men det var väldigt svårt att få fram något, säger Rut.
Med breven följde ett intresse för utvandringen. Lars Löfbom var långt ifrån ensam om att lämna Sproge. Den kartläggning som Rut Edberg gjort visar att nära 50 personer lämnade socknen åren 1870–1893.
Lars Löfbohm dog 85 år gammal i Oakland 1936. Breven hem till Sproge har nu blivit boken ”Kappsäcken min följeslagare”. Den är tryckt i 160 exemplar, varav hembygdsföreningen köpt 70 för att dela ut till sina medlemmar.