Amalia Ericsson ägnar sig åt läderhantverk i sin ateljé intill bostaden i Stenkumla. I år deltar hon i konstrundan Öppna ateljéer för första gången.
Våren lyser upp lokalen den här dagen, tar sig in genom de återbrukade fönstren och fyller det som skulle kunnat vara en kyrksal med ljus.
Men någon sådan är det inte, socknens kyrka ligger bara hundra meter bort och det får räcka.
– Snarare har jag nog byggt ett tempel av alla drömmar jag haft genom alla år, säger Amalia Ericsson.
Under Kristi himmelfärdshelgen deltar hon i Öppna ateljéer för första gången, konstrundan där en del av öns många konstnärer bjuder in till öppet hus.
För så är det, här får hennes idéer och kreativitet liv, så hög densitet hade drömmen om att kunna verka inom konst och hantverk att hon var tvungen att låta den hända.
Nog för att hon pysslat en del med skinn och läder tidigare, men 2015 då livet var turbulent – hon hade fått sitt första barn och en älskad pappa hade just gått ur tiden – insåg hon att hon behövde satsa på sig själv.
Så hon startade företag, Hilda2John, och livnär sig nu på det.
Gamla skinnjackor stansas till små läderlappar som sedan blir en kudde eller en matta.
Här tar hon vara på gamla skinnjackor och annat läder och låter detta anta nya skepnader.
– Jag minns jag fick en gammal skinnjacka av svärmor, det är länge sedan, och hon undrade om jag kunde göra något av den eftersom jag alltid gillat att använda gamla saker på nytt sätt.
Det blev till en kudde och därmed möjligheten att vila huvudet mot historien.
– Man kan också se det som en symbol för att finna tröst hos varandra. Många har sina skinnjackor hängande utan att använda dem men vill heller inte kasta dem. Det här är ett sätt att ge dem nytt liv.
Nu tillverkar hon alltså såväl kuddar som mattor och prydnadsföremål av avlagda skinnpajer som människor lämnar till henne.
– Det blir alltid så fina möten, jackorna är ofta personliga och bär på så mycket historia. Det är få plagg som bär på så mycket känsla, har jag märkt.
En gång i tiden spelade Amalia Ericsson basket i Visby Ladies, i dag tar hantverket all hennes tid.
För fyra år sedan flyttade familjen till Stenkumla där hennes tempel byggdes och inreddes med gamla och pålitliga maskiner. Nu kunde hon börja leva sin dröm helt och fullt. Många långa timmar tillbringas i hantverkets tecken.
Företaget Hildur2John har fått namn efter farmor och farfar. De bodde i byn Flaka utanför Vimmerby i Småland, farfar gick bort tidigt och Hildur blev ensam med 13 barn.
– Jag var bara åtta när farmor dog men jag tyckte mycket om henne. Hon var en stark och kreativ människa, alltid mån om andra. Jag tror jag fått mycket av henne, jag vill välkomna människor hit, förutsättningslöst, kanske bara prata en stund.
Farmors kreativitet visades bland annat i att hon målade om skorna för att de skulle se nya ut när det var dags för nästa unge att ärva.
– Det där är precis det jag håller på med nu. Mycket av det som bara slängs går verkligen att använda på annat sätt.
Farmor Hildur och den lilla Amalia,. Farmor har varit en förebild trots att de inte fick så många år tillsammans.
Det är första gången Amalia Ericsson deltar som konstnär i Öppna ateljéer. Tidigare har hon åkt runt på ön och besökt andras verkstäder.
Den här gången är det hon som ska bjuda på cider och chips.
– Det blir spännande att se om det kommer någon, man kan ju hoppas, som hon säger.
Den som besöker Amalias läderverkstad kan kanske också passa på att besöka grannen, Johannes Nevala, och se hans måleri och grafik; intryck från stränderna där fåglar landar och gör avtryck.
Totalt öppnar 118 konstnärer sina ateljéer runt om på Gotland under Kristi himmelfärdshelgen när Öppna ateljéer hålls för 29:e gången.
Att göra kuddar är som att baka en tårta.