Anna Ander, tidigare Emilsson, är utbildad inom renässans- och barocksång på Kungliga musikhögskolan.
Bland annat har hon i dag en duo tillsammans med Jakob Lindberg, professor i luta vid Royal College of Music i London.
Det var de båda som specialinbjöds till tyska Neuberg, nära Frankfurt am Main, för denna radiokonsert, vilken sändes på torsdagskvällen.
Nog för att Anna Ander tagit sig runt i världen tidigare, bland annat tillsammans med Romeo & Julia-kören på Dramaten, vilken hon medverkat i över tio år nu.
Det är en scenisk vokalensemble med hälften skådespelare och hälften sångare. De har varit i Kina, Kroatien…överallt.
Men den här gången var det alltså södra Tyskland, en inbjudan Anna Ander blev ytterligt glad och stolt över:
– För mig var det här jättestort! Jag och Jakob bjöds in för två år sedan, men sedan kom coronan. När det nu skulle bli av var jag livrädd att bli sjuk!
Hon löste det genom att, inför resan, bära munskydd. Överallt. Även i hemmet i Solna. Med två relativt små barn (fem och nio) var det lätt hänt att få hem smittan.
– Men jag klarade mig. Och grannarna som såg mig fick något att fundera över!
Vid konserten, som spelades in i januari, uppträdde Anna Ander tillsammans med nämnde Jakob Lindberg och även med musiker hon aldrig tidigare träffat, professorer på bland annat cembalo och viola.
Repertoaren, under rubriken ”Kings and queens”, var från tiden efter engelska restaurationen 1660 – en politiskt orolig era, googla – då musiken blev friare, byggd på baslinje och ackord och inte strikt som tidigare.
– Det är en stark brytpunkt inom barocken och vi bjöd både fransk och engelsk musik från den tiden. Trots att vi aldrig träffats förr och bara hann repa en gång kändes det riktigt bra.
Rent allmänt vet Anna inte riktigt vad som händer framöver, rent musikaliskt. Restriktionerna har släppt, men arrangörerna har inte hunnit med.
Tack och lov, tycker hon, är hon bred i sitt musicerande. Hon har även en den folkliga duon ”Duo Anna & Olof” tillsammans med maken, plus att hon etablerat sig som begravningssångerska.
Det är ett uppdrag hon tar på största allvar, kanske det mest givande hon gjort.
– Det är ett tillfälle där musiken verkligen betyder något. De anhöriga, eller ibland den bortgångne, har valt styckena. Att då få sjunga dem som tröst, det är väldigt fint.
Då får hon vara beredd på allt från Mozart till pop, eller som härom sistens: Ozzy Osbournes ”Demon Alcohol”.
– Det lät kanske inte som Ozzy när jag och Olof gjorde den, men vi bröt ner den till något annat vilket blev väldigt uppskattat.