Helene Billgren och Stefan Uhlinder har haft gemensamma utställningar 14 gånger och den senaste är på Körsbärsgården. ”Det låter som att vi ställer ut jämt och ständigt, men tänk att från 1985 tills nu är det ganska många år”, säger hon.
De kallar sina gemensamma utställningar för ”BU”, där B står för Billgren och U för Uhlinder. Den första gjorde de ihop år 1985.
– Vi hette ”BU” redan då. Nu har vi lagt till ”Summer 2023”, säger Helene Billgren och sammanfattar årtionden av samarbete med Stefan Uhlinder.
De började samtidigt på Konsthögskolan Valand i Göteborg och minns de formbara åren under utbildningen, kvällarna på svartklubben i en cykelkällare och deras första elevutställning ihop på ett galleri.
– Så var det då, på den tiden, säger Helene Billgren som minns att de hade en jubileumsutställning ihop och därefter ett par till.
Sedan blev det glesare.
– Ibland när man har en sådan här långvarig vänskap kan det gå några år så att man tappar varandra och har lite annat. Och sedan come together again och då tar det fart igen, fortsätter Helene Billgren.
På konstskolan hade hon även träffat en annan konstnär, som hon var gift med i nästan 30 år, Ernst Billgren. De var ett känt konstnärspar och är föräldrar till influencern Elsa Billgren och Sigge Billgren. Helene Billgren har själv haft en lång karriär som har visats i en retrospektiv utställning på Liljevalchs. Här på Körsbärsgårdens konsthall är de flesta verken nya och några är återvunna.
– Det jag har vikt där borta är gamla teckningar från 90-talet, som har legat i ett skåp i en stor hög, säger hon och pekar mot ena väggen där det sitter verk som är hopvikta eller veckade som runda solfjädrar.
– Det finns ju mycket kvar från den tiden som är så där halvbra. De har jag kunnat använda nu på ett mer fritt sätt och vara lite mer bråkig med dem, säger Helene Billgren som har ändrat formen eller satt på färgade bastsnören, som ser ut som fransar bredvid guldiga kedjor.
– Jag har ju så mycket som jag kan använda mer och ändå är det i samma genre. Det finns någon barnslighet där. När man börjar som liten håller man på och klipper och klistrar och har inte så mycket tankar och jag vill att det ska kännas som någon enkelhet i uttrycket, men det enkla är ju det svåra har jag hört, säger hon och skrattar.
”Jag tror jag satte mitt konstnärskap redan när jag var liten och ritade klippdockor och sådana där saker”, säger Helene Billgren som slog igenom med tre utställningar 1989, med tecknade sjuksköterskor, hästflickor och hemmafruar.
Stefan Uhlinder arbetar med mönsterkomposition och figurativt måleri som tar plats på en annan vägg.
– Det här är mer eller mindre min sida och den andra sidan är Helenes utan inblandning av mig och sedan det gemensamma verket där, säger Stefan Uhlinder och pekar på ett av sina rödmönstrade tryck med Helene Billgrens svarta figur och bastfransar på.
När hennes konst möter hans är det både som kontrast och komplement.
– Det finns en uppfinningsrikedom i vad man kan göra och vad man får göra, säger Stefan Uhlinder och vänder sig mot Helene Billgren.
– Sedan gillar jag figuration och materialblandningen som du gör. Det är många saker som strömmar in när man så pass intensivt umgås med en annan människas konstnärskap.
Han visar ett annat verk som är på den fjärde väggen i rummet.
– Det är lite nytt att jag testar att trycka mer bildmässighet på tyg, som bakar ihop tuschteckningar och sånt. De är utprintade på en grov bomullskanvas och sedan har jag fortsatt att rita lite på den också, säger han innan han tillägger.
– Vi har helt olika bildvärldar, men det finns säkert också många likheter som vi inte ser själva kanske.
”Jag jobbar mycket med tryckta mönster-rapporterade saker och den här är faktiskt handtryckt", säger Stefan Uhlinder, som står framför en tapet med namnet Paradise lost, där träd och växter möter svampliknande karuseller.
De har känt varandra länge och under studentåren var de även här på ön ihop.
– Konstskolan skulle renoveras och då blev vi på något sätt utlokaliserade just till Gotland. Skolan skulle vara här i stället, berättar Helene Billgren och minns att de fick bo i baracker i Sproge innan de skjutsades upp till några stylthus på Fårö.
De har båda varit på Gotland var för sig, han köpte nästan ett sommarhus i Katthammarsvik och hon brukar vara i dottern Elsas hus i Alskog. De har också ställt ut sin konst separat, Stefan Uhlinder i Visby och Helene Billgren i Ljugarn. Efter alla år är de nu tillbaka tillsammans i Sundre.
– Det är fantastiskt att vara här. Nu har man umgåtts lite mer med alla delar av Körsbärsgården och det har varit extremt imponerande att det finns något sådant här längst ner på Gotland. Och att ställa ut här tillsammans och möta ett ställe och sammanhang, säger han och hon nickar.
– När man har jobbat så här länge som vi har gjort vill man inte bara vara den där lidande konstnären utan vill också ha det härligt, säger Helene Billgren.
– Ja, det har vi här, bekräftar Stefan Uhlinder.
