Det var en slump att Barbro Tryberg Boberg blev produktdesigner. Hon utbildade sig till grafisk formgivare när hon och studiekompisen Martin Norrlind ställde upp i en tävling med en bricka, i det nu mycket välkända mönstret ”Plattan”, som precis som namnet antyder knyter an till Sergels torg i Stockholm. Duon vann tävlingen och mönstret som finns på både brickor och mattor är 15 år senare en succé.
– Jag säljer fortfarande tusentals per år, det är helt galet, säger hon.
Barbro Tryberg Bobergs kollektion har sedan dess växt med bruksföremål som grytunderlägg och kökshanddukar. Sedan några år tillbaka designar hon även mattor, uteslutande i plast, som var vanliga på 60-talet. Hennes mönsterdesign flörtar tydligt med både 50-talets färger och 60-talets strama formgivning.
– Ja, där har jag fastnat. Jag är själv född på 60-talet så jag antar att det påminner mig om en lycklig barndom, säger Barbro Tryberg Boberg.
Hon är inte ensam om att uppskatta estetiken från 1900-talets mitt. Många har fångats av retrokärleken, vilket syns tydligt i nuvarande inredningstrend.
– Både textil och porslin från den tiden är väldigt lekfullt och lätt att tycka om, säger hon.
Barbro Tryberg Boberg är noga med produktionen av sina varor och väljer alltid att tillverka i Sverige och plasten som används innehållar inga farliga mjukgörare – det är något som hon är stolt över. Hon tycker nämligen att det viktigaste är att hennes design går att använda i hemmet. Att visa sina alster på ett konstgalleri är nytt för henne.
– Det är häftigt och ska bli jättekul, säger hon när hon är mitt i hägningen av mattorna, som den här gången alltså hamnar på väggarna istället för på golvet.
Mönstren till mattorna, vilka Barbro Tryberg Boberg vill fokusera mest på framöver, tar form i hennes ateljé i Fröjel, där hon verkar under namnet Formverket.
Sedan flytten till Gotland för drygt tio år sedan har hon även hunnit tillverka produkter med lokal anknytning, bland annat en kökshandduk med öns alla sockennamn.
– Det var väl en liten flört som jag gjorde när jag träffade min man, som är gotlänning, då kände jag att jag ville göra en produkt för Gotland, säger hon.