Somliga föreställer sig att konstnärer mest går runt och dagdrömmer i en hermetiskt sluten bubbla. Det stämmer inte – i alla fall inte på Måna Engström. I hennes broderier och textila bilder är det visserligen gott om bubblor, men dessa genomträngs hela tiden av den yttre världen.
– Jag brukar ha en grundidé när jag börjar, men sedan vet jag inte vad som händer. Utan att det var planerat kommer det in intryck utifrån. Jag lyssnar mycket på radio när jag är igång. Särskilda inslag kan trigga något i ögonblicket och påverka broderierna. Därför känns det lite som det är mina privata dagboksblad jag ställer ut, säger hon.
Måna Engström har varit verksam som konsthantverkare i flera decennier. Hon är mest känd för sina bruksföremål i lammskinn.
Men i utställningen ”Näst – en del av mig” visar hon alltså en annan sida av sitt konstnärskap. Textil bildkonst kan kanske kalla det hon håller på med.
– Parallellt med det andra har jag broderat en hel del, men aldrig gjort något av det. Men så för ett år sedan slängde jag ur mig att jag ville göra en egen utställning utifrån broderierna.
Engströms formspråk bygger mycket på kontraster mellan mörka linjer och det beigevita i bakgrunden. Motiven varieras friskt, men de runda och böljande formerna är genomgående.
I en serie avbildar hon olika invasiva arter (inspirationen kom även här från ett radioinslag, säger hon); i en annan svarta molnformationer, eller brandrök, över ett hav.
– De är väl inte så värst muntra direkt, säger Måna Engström.
Är det omvärlden som gör sig påmind i svärtan?
– Jag antar det. Det är ganska mycket rädsla i de här broderierna. Jag brukar tänka på det när det inträffar terrordåd och annat elände. Då ska alla ut på gatorna och manifestera att nu ska vi inte vara rädda. Jag förstår inte det budskapet. Klart man blir rädd, och det måste man också få uttrycka på något sätt.
Det är inte bara tekniken som gör detta till en speciell utställning för Måna Engströms del.
Hon har ofta ett finger med i spelet när andra ska hänga på GKF, men detta blir faktiskt första gången på 20 år som hon ställer ut alldeles solo.
Blir det fler separat-utställningar i framtiden om du får bestämma?
– Nä, det får gärna dröja ytterligare 20 år innan det händer igen. Jag tycker alltid att det är roligare att samarbeta med andra. Att ställa ut ensam kan kännas lite privat.