I gallerilokalen samsas ett fyrtiotal verk utförda i olika tekniker. Litografier blandas med keramik, olja och collage. Merparten av målningarna är små, och en större variation av format hade varit önskvärd för att lyfta helheten.
Samtidigt är det just några av de minsta målningarna som sticker ut: Sunniva Kjellquists ”De vita hjälmarna” nummer 2 och 3 använder oljefärgens potentiella djupverkan och bakgrundens röda nyans lägger en fin grund till de detaljerade motiven. Kjellquists målningar täcker ofta samtida omvärldshändelser och de bilder som förekommer i denna utställning är att se som en given referens till det pågående Syrienkriget. Även om symboliken tack vare titeln blir något övertydlig är de skickligt genomförda verken intressanta att ta del av, och den mytiska föreställningsvärld som kommer till uttryck berikar bilderna.
Även Anette Blombergs ”Vattenklanger” är väl utförd. De ultramarina inslagen bryts av kallare kobolttoner som varvas med citrongult och orange. En förnimmelse av bortsvävande ljus kan anas i brytningarna av färglager.
Men utställningen ger ett kvalitetsmässigt splittrat intryck: Vi har de närmast obligatoriska inslagen av föreställande fågelmotiv och blommor som så ofta förekommer i konstrundesammanhang. De tilltalar troligen en bred publik som söker efter dekorativa motiv att pryda väggarna med, men gör sig inte riktigt i en gallerilokal. Galleriets läge är dock till fördel för utställningen, och dess innehåll attraherar med stor sannolikhet stadens sommargäster.