Hembygdsförbundets ordförande, tillika gårdsnamnsforskaren, Jerker Enekvist ärvde kärleken till den gotländska gården från sin pappa, Agne Enekvists, och sammanställde dennes forskning i en bok som gavs ut 2009.
– Han hade alla sina dokument med efterforskningar så långt bak som till 1200-talet, i mitt rum under uppväxten. Så det var näst intill oundvikligt att jag skulle komma att dela samma fascination för den här typen av historia, berättar Jerker Enekvist.
Läs mer om Jerker Enekvists forskning
Gotland har en ofantligt rik skatt av säregna, ålderdomligt klingande gårdsnamn. En teori är att de nedtecknades i samband med en skattläggning 1285 då den svenske kungen Magnus Ladulås beslutade att gutarna skulle betala en årlig skatt.
– Skattemässigt var det smart att bygga hus på sina föräldrars mark, för då räknades båda byggnaderna till en och samma gård. Det är bland annat därför det finns så många med samma namn i dag, säger Jerker Enekvist.
Under tidig medeltid fanns det omkring 1900 gårdar. Av dessa hade mer än hälften namn som ursprungligen varit förnamn till forna husbönder. Flertalet av förnamnen under tidig medeltid var tvådelade. Det var en urgammal germansk sed att föräldrarna gav sina barn sammansatta namn som hade en klar innebörd av välgångsönskningar.
– Gårdsnamnet Siglajvs betyder till exempel seger och rikedom. Robbjäns är ett annat exempel på en gård med personnamn och den består av kombinationen ära/beröm och björn, säger han.
Se Jerker Enekvists topplista längre ner!