När journalisten och författaren Allan Cedergren gav ut boken "Farlig kust" på 80-talet, var det för att hylla strandbygdens män och kvinnor på södra Gotland. För att påminna om det strapatsrika liv de levde och vilken dramatik som de måste ha upplevt vid alla fartygsförlisningar och räddningsuppdrag som följde.
"Farlig kust" är också namnet på Bottarve museigårds sommarutställning i år. Vanligtvis brukar det var packat med folk när utställningarna ska öppna. Men i år fick det bli annorlunda eftersom huvudpersonen hunnit fylla 96 år och i alla högsta grad tillhör en riskgrupp.
– Utställningen bygger på Allan Cedergrens bok. Det här är ett sätt att hedra honom och det han gjort för bygden, berättar Gunnel Åkerblom, ordförande i Hoburgs hembygdsförening.
Föreningen fick besked från Sudergården tidigare nu i veckan att Allan Cedergren skulle få lova att lämna äldreboendet för en kort utflykt till museigården.
– Vi har lovat att vara hemskt strikta. Vi vill ju absolut inte att Allan ska bli sjuk här. Invigningen blir en timme innan vi öppnar för allmänheten och vi är bara några stycken från styrelsen som tar emot honom, på avstånd, säger Gunnel Åkerblom.
Och prick klockan 10 dök han så upp. Allan Cedergren. Född och uppväxt på Faludden. Lokalhistoriker. Författare till flera böcker. Tidigare journalist vid både GT och GA och radion. Musiklärare. En skicklig tecknare. Naturmänniska med god kännedom om både växter och fåglar. Listan kan göras längre...
Och det blev ett varmt möte. Med stöd av undersköterskan Susanne Olsson från Sudergården, tog han sig upp för den branta trappan till utställningen. Mottagningskommittén väntade utanför på grund av smittorisken. Men Allans bästa vän, Arendt "på fyren" Engström, tjuvlyssnade i trappan och rapporterade att Allan kommenterade varenda skärm i utställningen.
Efter en ganska lång stund dukades det upp alkoholfri bubbel i skuggan i trädgården
– Alkoholfritt! Ja, det får väl gå för den här gången då, kommenterade huvudpersonen.
– Men det var bra roligt att se er allihop, även om jag inte riktigt kommer ihåg er alla. Det känns roligt att det finns folk som uppskattar det man gjort.
Du har inte fått göra någon utflykt på länge. Hur var det att få komma hit?
– Det är så dystert med alla regler nu. Det här var himmelskt! Skål!