Med "Vilse" hittade Elin hem i en egen sagovärld

Deltidsgotlänningen Elin Kätting Okodugha gör barnbokspremiär. I "Vilse" följer vi ett syskonpar som förvillar sig i jakten på en borttappad nalle.

I ett litet rum på på övre våningen går det bra att skriva. Genom förnstret har Elin Kätting Okodugha en magnifik utsikt över naturen.

I ett litet rum på på övre våningen går det bra att skriva. Genom förnstret har Elin Kätting Okodugha en magnifik utsikt över naturen.

Foto: Sofie Regnander

Vamlingbo2020-09-02 13:31

Efter att hennes mamma tröttnat på att skotta snö framför stugan i Hälsingland om vintrarna gick flyttlasset till södra Gotland. Elin Kätting Okodugha växte upp på Sudret och trots att hon i vuxen ålder bopendlat mellan Stockholm och Sussex i England har varje sommar spenderats i huset i Vamlingbo. Nu är hon aktuell med barnboken "Vilse".

– Tidigare har jag varit med och antingen ritat eller skrivit i andra mindre projekt men detta är den första boken som jag både illustrerat och skrivit själv, säger Elin Kätting Okodugha.

I boken, som riktar sig främst till barn i åldrarna mellan tre och sju år, följer vi två syskon.

– De ska till parken tillsammans, storasyskonet har fått förtroendet från föräldrarna att hålla koll på lillebror. Allt börjar bra men när lillebrors nalle försvinner spårlöst blir de båda helt uppslukade i letandet. 

Syskonen tar sig över Stora vägen, något de absolut inte har tillåtelse att göra. 

– De upptäcker att de har gått vilse i en ny, lite läskig, del av staden de inte varit i tidigare, säger författaren och fortsätter:

– I mitten blir det spännande och vissa barn kanske kan tycka att det blir lite hemskt. Då är det den vuxnes jobb att lotsa barnen tills det att berättelsen slutar i något bra och ljust.

Elin Kätting Okodugha har tidigare arbetat som engelskalärare i både Sverige och England, det senaste året har hon lagt fokus på sitt skrivande.

– Jag gillar att byta jobb ibland, det kändes som att det var dags för lite omväxling. Jag har skickat in manus till olika förlag tidigare, att det gick bra den här gången kändes extra häftigt då jag var så redo för det själv. 

Vad skiljde sig den här gången från tidigare försök?

– Det är svårt att svara på, jag gillar ju alla mina texter. Hade jag inte gjort det hade jag skrivit dem på ett annat sätt. Men om jag förstod min kontakt på förlaget rätt så fastnade hon för det poetiska språket och den värld jag målade upp i illustrationerna, säger Elin Kätting Okodugha.

Om det hjälper att själv både illustrera och skriva är hon inte säker på.

– Det beror nog på vilket förlag man vänder sig till. Vissa har egna illustratörer som de arbetar med, andra tar bara emot helt färdiga böcker. Men om du har en bra text ska den inte behöva falla på att det inte finns några färdiga bilder.  

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!