A7-området: Här finns 2000 år av historia samlad

På A7-området i Visby har det bott människor i 2000 år. Nu finns områdets historia samlad i en digital skrift tillgänglig för alla. "De som bor här kan få upp ögonen för sin historia", säger Cathrin Emdén, förlagsredaktör på Gotlands museum.

På A7-området har det bott människor i två tusen år. Vägen genom området, som i dag heter Stora Törnekvior, hette enligt gamla kartor tidigare Tuna kvior.

På A7-området har det bott människor i två tusen år. Vägen genom området, som i dag heter Stora Törnekvior, hette enligt gamla kartor tidigare Tuna kvior.

Foto: Erik Daun/Dennis Pettersson

Visby2021-03-25 12:05

Inför byggandet av det nya bostadsområdet på A7-området gjordes under två år flera olika arkeologiska utgrävningar. Nu har resultaten från dem och andra, tidigare utgrävningar, sammanställts i en digital skrift som ger en överblick över platsens historia.

– Vi hoppas att de som bor här kan få upp ögonen för sin historia. Alla som vill veta mer om området och vad som har hänt där ska kunna ta del av det, säger Cathrin Emdén och fortsätter:

– Det nya området har inte fått så mycket identitet ännu, men då får vi det genom historien. Vi försöker lyfta upp att det är människor som bott här, det är tråden bakåt som jag hoppas man får ut något av.

undefined
Cathrin Emdén, förlagsredaktör tillsammans med arkeologen Per Widerström. Framför sig har de en utskriven version av skriften om A7-området.

Arkeologerna har hittat en rad fynd som är speciella i sig; ett guldbelagt hjälmbleck, importerade horn och mynt från Rom. Men det mest spännande är inte fynden i sig, tycker arkeologen Per Widerström.

– Föremålen har funnits på en gård som är något annat än en vanlig gård, det är det intressanta. Vi kan tillföra något om Visbys framväxt.

Per Widerström berättar om gården som sedan 100-talet legat längs den väg som i dag heter Stora Törnekvior. Han tror att vägen då hette Tuna kvior och att gården var en så kallad tunagård med en ledande roll i området. Tunagårdar fanns även på fastlandet, där har platser som Sigtuna och Eskilstuna fått namn efter gårdarna. 

– Vi ser att den sticker ut med exklusiva fynd, som väldigt fin keramik. Det verkar vara en plats som tar emot idéer utifrån och det tyder på att gården haft en administrativ roll, säger Per Widerström.

Att gården styrde upp bygden kan ha haft betydelse för grundandet av Visby.

– Att Visby växte upp så snabbt på 1100-talet skulle kunna förklaras genom att landsbygden var välorganiserad. Innan det fanns städer så fanns det här redan, säger Per Widerström.

undefined
Per Widerström under utgrävningen av vad man tror var Tuna gård, en plats av betydelse för området.

Den 80 sidor "tjocka" digitala skriften om A7 kan hämtas via Gotlands museums hemsida. Den är gratis och går också att hämta hem i pdf-format. Regionen och länsstyrelsen har finansierat projektet och förutom att berätta historien långt tillbaka finns också en beskrivning av hur bostadsprojektet på området växte fram.

– Jag hoppas man ska tycka att det blir en lite mer spännande plats att bo på när man vet att här gick folk under vikingatiden och drog sina plogar, säger Per Widerström.

undefined
Stora Törnekvior i mars 2021.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!