Mad Dog är ett av fyra lokala tributband som spelar covers vid rockfesten på Donners Event 13 november. Ty så är det, att spela andras låtar går hem hos publiken.
– Ja, tyvärr, säger sångaren Pontus Wiman, i begynnelsen röst i Fit the Hip, men det var på 80-talet, länge sedan nu.
Dock körde nämnda Fit the Hip för all del redan då en del Whitesnake. Jodå, minns Timmy Skinner som bankade skinn i den orkestern.
Men hur det än är, vad de än tycker, så har coverlåtar, musik som folk känner igen, förmågan att tända en lördagskväll.
Så när Mad Dog bildades började de med lite ”allmän rock” för att sedan glida över på Whitesnake och sedan Foo Fighters, U2 och även Paolo Mendonca, inte brett känd men en musikerfavorit.
Timmy Skinner poängterar dock ett "men":
– Vi har alltid varit noga med att göra vår tolkning av de låtar vi spelar. Men Whitesnake passar oss bra och Pontus röst är nästan kusligt lik David Coverdale.
I bandet ingår också Kalle Wiman, bas, Magnus Lydahl, keyboards och Erik Björklund, gitarr. Alla har de kopplingar till andra band; Kalle började i Stonechurck, Magnus i Van Palten och Erik har spelat med ”alla”.
– Med Svenne Rubins, till exempel. Skriv det, säger Skinner, då blir han glad.
Eller kanske inte, vem vet. Jo, några vet med säkerhet. Troligen "inte".
Det är ju så, inom musiken känner alla varandra och alla spelar verkligen med alla.
Under Rock am Ringmuren lirar Fat Bottomed Girls Queen-låtar, där går Kalle Wiman in på bas. PP Top spelar ZZ Top, där ingår såväl Erik Björklund som Pontus Wiman och Timmy Skinner, här på bas.
Okej, det där får räcka, det går att grena ut den gotländska rockens släktträd ännu mer, men det spar vi till annat tillfälle. Till en hel bilaga, eller så. Eller en bok.
Några kvinnor finns dock inte på scen, inte under den här omskrivna aftonen. Mad Dog hade Malin Singhs röst i sättningen när de körde U2, dock inte nu när Whitesnake gäller.
Fat Bottomed Girls har existerat i många år men en tribute-boom kan härledas till rockfestivalen Monsters of Rauk i Stenkyrka i sena 10-talet. En succé som nu plockats upp av Rock am-arrangörerna på initiativ av Timmy Skinner och Magnus Olsson.
Det är ett vinnande koncept, helt enkelt. Stället tar runt 500, de tänker sig att det blir fullt.
Mad Dog repar någon gång i veckan, då gör de det på riktigt. Kör så det ryker. Och covers är verkligen inte allt, en repertoar med egna låtar finns intränad.
– Nu kör vi fyra Whitesnake-låtar, resten av 45-minuterssetet blir eget, säger Pontus Wiman.
Tidigare har de lirat på ställen som, förutom Monsters, Munken, Hammer när det fanns, och Joda.
Och det går faktiskt, vittnar Kalle Wiman om, att få folk att gilla originalmusik.
– När vi pumpade samma låtar gång på gång med Stonechurch började folk faktisk känna igen dem.
Förutom i texten nämnda band spelar The Young and the Restless och världsartisten Eric Bazilian på rockfesten, vars förlaga är Rock am Ring vilken sedan 1985 arrangerar på tyska racerbanan Nürburgring.
Och har man en ringmur så han man och finns det musik så finns det. Det behöver inte vara svårare än så.
Mad Dog, förresten, varför heter ni det?
– Tja, något namn skulle vi ha och då blev det så, säger Kalle Wiman.
Finns det någon "förbjuden" låt som ni aldrig skulle lira?
– Sweet Home Alabama, det är väl den. Och "Sultans of Swing", den är också sönderspelad.