Rapparen, jojkaren, artisten och skådespelaren Maxida Märak har tagit stor plats i den svenska musiken såväl som i folkrättsdebatten. "Man måste dansa för att orka kämpa".
När den här intervjun görs på telefon inför lördagens konsert på klubben Vår Lilla Planet i Visby befinner sig Maxida Märak i Malmö, 200 mil från hemmet i Jokkmokk, platsen i hennes hjärta.
Där, i norr, är vidderna oöverskådliga, där finns verkligen väglöst land. En plats där naturen fortfarande har övertaget och inte går att tygla.
– Jag har levt där i stora delar av livet men tar mig fortfarande till platser där jag aldrig varit. Det är stort och ger perspektiv att känna människans litenhet, säger hon.
På samma sätt ser hon Gotland (måste ju fråga = lokaltidning), hon har många minnen från barndomens resor tillsammans med familjen, besöken då på Medeltidsveckan och senare, som artist och politiskt driven, på Almedalsveckan.
– Det är något med det karga som gör att känslan på Gotland blir densamma som hemma.
Gotland var också grunden för hennes mer folkliga genombrott, medverkan i ”Så mycket bättre” där hon bland annat tolkade Cherrie och Arvingarna-klassikern "Eloise".
– Det var en jättefin tid, jag fick vänner bland lokalbefolkningen och så fick jag träffa Marie Nilsson Lind, vi har setts en del efteråt, jag tycker om henne mycket.
Maxida Märak fångades i kärleken till hiphop trots att hon växte upp med Kiss och blev med tiden en politisk artist. Utan tvekan är hon en politisk individ.
– Jag skulle säga att det för mig är oundvikligt att inte ha ett samhällsperspektiv i allt jag gör, del av den samiska kulturen som jag är.
"Så mycket bättre"-gänget 2021, med Maxida Märak i mitten och Marie Nilsson Lind till vänster.
I en intervju med dig som jag tagit del av säger du att människan över lag är för feg
– Jamen det är tydligt, se dig omkring. Vi har en högerextrem regering beroende på en allmän passivitet, människor som inte ställer sig upp och protesterar.
Vi har som folk inte upplevt trauman och är därmed bortskämda och bekväma, menar hon.
– Demokrati kan aldrig tas för given, gör den det tas den ifrån oss och det är vad som håller på att hända nu. Jag är så jävla trött på att folk är förvånade över att det är som det är idag, vi har haft tid att stå emot men inte gjort något.
Maxida Märaks kopplingar till Gotland är starka, som barn var hon flera gången på Medeltidsveckan tillsammans med familjen.
Att stå för sin aktivism kring miljö, gruvdrift och människorätt, obekväm i mångas ögon, har renderat i trakasserier och hat mot henne som person.
Hon är dock, säger hon, inte helt förtjust när detta kommer på tal. Visst, hon har blivit utsatt, men sätter det gärna i perspektiv.
– Jag delade ut pris på en gala, intill mig stod en kvinna som blivit tillfångatagen av IS, torterad, våldtagen, lyckats fly men fick delar av kroppen bortsprängd av en mina…att då leva i landet Sverige och tycka man har det jobbigt, då har man faktiskt inga perspektiv.
Se där, där fick jag en välbehövlig tillrättavisning!
– Perspektiven är viktiga. Sätter jag min privilegierade position i jämförelse men många andra, då fattar jag att det är mitt jävla ansvar att göra något, att stå på barrikaderna.
Jokkmokk - Maxida Märaks plats i världen, karg på samma sätt som Gotland.
Så, alltså, lite hiphip, jojk, sång och dans till feta elektroniska beats blir det på klubben Vår Lilla Planet på lördagen. Politiskt, visst, men allra mest glädje när Maxida Märak äntrar scenen tillsammans med en musiker och en manager som sköter tekniken.
– Jag är en väldigt glad och positiv person, om jag får säga det själv. Många som träffar mig verkar bli förvånade, som att de tror att jag bara är arg!
Så, betonar hon: Vi måste kunna skratta, dansa och ta till oss av det fina i livet. Annars orkar vi ingenting.
Tunga elektroniska beats, jojk och hiphop.