Harald Norrby, som gick ur tiden 2020, är och var en av Gotlands mest produktiva och kända konstnärer. Aldrig avtog hans kall att måla, från När via Klintehamn till den sista ateljén i Gotlands sjukhem.
Jodå, han inredde sitt rum till just ateljé där under sina sista år, att han var rullstolsburen efter en stroke och hade svårt med rörligheten hindrade ingenting.
– Han hade ett livslångt driv, från det han var tio år ända fram till sin död, säger Johan Norrby, uppvuxen med lukten av oljefärg i näsan.
Över jul och nyår och en vecka in i januari hänger flera av hans oljor och akvareller i den flera hundra kvadratmeter stora lokal i Åhléns-husets källare som tidigare hyste en sportaffär.
Det är företagaren Christer Pettersson, som tidigare drev Ridelius där Norrby var kund i decennier, som står bakom utställningen.
Han ordnade också en veckoslutsutställning på Wisby Strand året innan Norrbys frånfälle, och köpte därefter en stor del av kvarlåtenskapen tillsammans med Tino Goetze, som äger bland annat just Åhléns-huset.
– Det är en kulturskatt som hänger här, milda, fina och vänliga tavlor, precis sådan som Harald var som person, säger Christer Pettersson.
…som under helgerna sett en stillsam ström betraktare, även oväntat många yngre har tittat på och köpt konst.
För Johan Norrby är det inte bara högklassiga målningar som hänger längs väggarna, det är också en del av hans uppväxt skildrad i bild.
För jodå, han finns med som person här och var och inte minst känner han igen miljöerna.
– Det här vid Allans Nilssons strandbod i När, säger han, och pekar sedan på en betydligt mer färgsprakande målning:
– Det här är vårt trädgårdsland. Han var inget vidare på att rensa ogräs men han gillar att måla av växterna.
Var fick han sitt driv från, att aldrig stanna av i sitt målande?
– Det fanns en eld inom honom, han väntade aldrig på inspiration, han bara målade. Han jämförde sig aldrig med någon utan höll sig för sig själv. Det gillade han bäst, att vistas i sitt måleri. Jag tror jag fått del av det, jag känner samma sak med musiken. Den sinar aldrig, säger Johan Norrby som alltid spelat i diverse band.
Han har själv något hundratal av pappans tavlor i hemmet, Pettersson och Goetze köpte ett par tusen verk. Glad är Johan Norrby för det.
– Och jag är glad för den här utställningen och att pappas konst visas. Det tyckte han om, konst är till för att tittas på, det sade han alltid.